Nu är jag riktigt trött och har huvudvärk och ont i ögonen. Tydligen behöver jag minst 10 timmars sömn för att klara av en dag nu för tiden. Jag börjar bli gammal och sliten.
Idag har jag varit här i en månad, vad tiden går fort! Vilket betyder att det snart har gått fyra månader till och jag måste åka hem igen... Och som en 1-månadspresent till mig själv fick jag faktiskt för första gången syn på två av Pasadenas berömda vilda papegojor! De var gröna med röda vingar. Tydligen så är det papegojor som brukar sitta och skrika utanför mitt fönster tidigt på morgonen, för det låter precis som de här två lät. Så det var ju roligt!
Vad har jag mer gjort på 1-månadersdagen då? Varit i labbet jättetidigt för att gå med provrör till sjukhuset. Men patienten var nästan en halvtimme försenad så jag hade inte behövt ha så bråttom... Medan jag väntade på patienten läste jag bostadsannonserna i en gammal tidning. Mycket dyra hus här! I Pasadena låg husen runt 1 miljon dollar men i grannstaden San Marino däremot låg de över 2 miljoner dollar! Vilka priser! Men husen i San Marino är väldigt, väldigt fina. Fast jag skulle inte köpa ett hus i Pasadena för 8 miljoner, i så fall ska de vara i San Marino-klass.
Eftersom jag var i labbet så tidigt idag var jag färdig vid 12, men det kändes ju lite dumt att gå hem så tidigt så jag satt och skrev lite på introduktionen till exjobbet men sen blev det facebook. Men så hittade jag faktiskt (via wikipedia) en länk till en blogg och en dokumentär om en tjej som dog i cystisk fibros nu i mars. Så jag satt och läste bloggen en ganska lång stund medan jag låtsades göra något väldigt viktigt. Borde ta och kolla på dokumentären också. Sorgligt...
Det är inte bra att läsa för mycket om genetiska sjukdomar för ju mer man läser desto mer övertygad blir man om att ens egna barn kommer födas med något fel. Men cystisk fibros har jag inte hört talas om i vare sig min eller Jockes familj som tur är. Men, tänker jag då, det är bara 1:4 chans att barnet får cystisk fibros om båda föräldrarna bär på anlaget så man kan ju aldrig veta. Kanske finns det massor med anlag på både Jockes och min sida som inte har visat sig än... Inte tänka mer nu!
Mer spännande idag var att vi fick resultaten från de första fyra patienterna. Tyvärr på eftermiddagen vid den tiden min hjärna oftast inte fungerar så bra, vid tretiden...Ska titta noggrannare på måndag, hoppas vara pigg och utvilad då.
Dessutom har Al fixat HPLC-apparaten. Hoppas den fungerar fram till den 19:e november, sen spelar det ingen roll för mig vad som händer i labbet (vadå egoist?).
Nu måste jag ha lite te, kanske lite koffein kan bota huvudvärken. Vill inte sova redan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar