tisdag 31 augusti 2010

31/8 Dag 63

Från det att klockan blev 00.00 i Sverige och därmed den 1:a september har jag med jämna mellanrum försökt logga in på apoteksfarmaci.se för att se vilka praktikplatser det finns att välja mellan inför våren, men jag har inte lyckats än... Så nu borde jag ge upp och göra ett nytt försök imorgon istället. Jag blir tokig på tekniska grejer som inte fungerar och kan sitta hur länge som helst och försöka hitta något kryphål som på något sätt gör att man kan få det att fungera fast det egentligen inte gör det men på den här hemsidan går jag bet...

Hade inte så mycket att göra på labbet idag eftersom patienten vars blodprover jag skulle ha analyserat idag inte dök upp för att lämna blod igår så tog jag gjorde högskoleprovets ordförståelsedel på DN´s hemsida medan jag väntade på att Jocke skulle logga in på Facebook och berättat hur han haft det på fritidset han jobbat på idag. Jag fick 34/40. Inte bra. Speciellt inte med tanke på att jag hade i stort sett alla rätt på den delen när jag gjorde provet 2004. Det måste åtgärdas genast! Men hur? Läsa mer lexikon och synonymordböcker kanske? Jag var till exempel helt övertygad om att "livegen" betydde att man var självständig men det betydde helt tvärtom att man var ofri. Ologiskt! Så när jag har hört talas om livegna bönder (fråga mig inte i vilket sammanhang, det var det första som kom upp i huvudet när jag hörde ordet...) så har jag tolkat det tvärtemot hur det egentligen är. Nej nu ska jag ta och lära mig några komplicerade ord som jag kan gå och slänga mig med när jag kommer hem till Sverige igen!

Så det var väl dagens händelse. Fick höra från Jocke att marsvins-Anders mår bättre och att han tycker väldigt mycket om Fortimels näringsdryck som jag sa till Jocke att tvinga i honom så nu har min lilla pluttesnuttis gått upp 20 gram i vikt. Bra för en så liten kropp!

måndag 30 augusti 2010

30/8 Dag 62

Två månader avklarade, två och en halv månad to go...

Idag upptäckte jag att mina ben var helt blåa... På de två sekunder det tog innan jag kom på att det berodde på att jeansen färgat av sig (nya jeans, nu är de tvättade!) hann jag tänka "Cyanos! Men jag har ju inte ont i benen, borde inte det göra jätteont?". Tur att det var jeansen i alla fall, hade det berott på syrebrist hade benen varit redo att amputeras vid det stadiet av blått!

Det hände inte så mycket på labbet, kalibrerade HPLC:n (Al kalibrerade, jag tittade på...) och väntade på en patient som inte dök upp.

Sen jag kom hem har jag bara ätit och ätit - vegfärssås till middag, sen ett scones, glass, vindruvor och två koppar te. Ja, ja, jag får väl se det som lite positivt att jag kommer ha mycket att jobba bort på gymmet när jag kommer hem i alla fall om det fortsätter i den här takten... Om det ändå kunde finnas något bra gym i Kungsör. Men jag kanske hamnar någon annanstans? Dags att söka praktikplats på onsdag!

Nu måste jag sova lite. Har tittat på Sex and the city-filmen och den var längre än jag trodde, men helt okej också! I alla fall 100 gånger bättre än filmen jag såg igår. Så nu är det sovdags för länge sedan. Måste bara klaga lite först - jag är aldrig nöjd - mitt sovrum är iskallt nu för tiden och så blåser det från fönstret rakt ner på mig i sängen! Jag skulle ju kunna lösa det genom att sova med fötterna mot fönstret men då blir det Feng Shui-problem för då har jag dels inget stöd bakom huvudet och dels huvudet mot en dörr så då blir sömnen dålig av den anledningen istället... Bara problem. Och trött är jag också...

söndag 29 augusti 2010

29/8 Dag 61

Använde förmiddagen till att titta vidare på hotell, det är svårt när det finns så mycket att välja på! Men vi verkar i alla fall ha kommit överens om en lämplig tidsplan för att hinna med allt, så det är ju åtminstone en bra början...

På eftermiddagen gick jag ut och gick, det är så skönt nu när vädret är tillbaka på normal temperatur igen! Hittade några nya intressanta vägar med fina gamla hus som påminde väldigt mycket om Tyskland. Mycket här påminner mig om Tyskland, idag påminnde den kalla luften mig också om Tyskland. Jag är besatt av Tyskland...

Till slut hamnade jag i alla fall på Caltech´s campus (California Institute of Technology, ett tekniskt universitet) och där i en damm hittade jag massor med sköldpaddor!


Och inte var de rädda heller!

Här ser man en karp i vattnet om man tittar noga...

Den här tekniska högskolan ser väl inte direkt ut som Chalmers....

Jag har i alla fall aldrig sett någon som åker till Chalmers campus för att ta bröllopsfoton! Men hur tänkte bruden här egentligen när hon klädde sina brudtärnor i knallgult? De ser ju ut som påskkycklingar! Hon ville väl inte ha någon konkurrens om att vara finast...
Hade inget bättre för mig så jag tog en kvällspromenad också, tog en ny väg då också... Det svala vädret verkar få mig att våga göra oväntade vägval och det var ett bra val för jag hittade ett stackars fikonträd som stod ensamt och övergivet längs vägen och inte på någons tomt. Tog några fikon, gott! Inte som i Sverige. På mina tråkiga svenska promenader finns varken fikon, sköldpaddor eller papegojor... Inte lyxhus eller lyxbilar heller...

På kvällen kollade jag på "Inception". Jag har hört många som tycker den är bra, men det tyckte inte jag... Två bortslösade timmar enligt min mening! Filmer med dåligt ljus och sån där tråkig musik i bakgrunden som ska bygga upp någon sorts stämning är det värsta som finns...

lördag 28 augusti 2010

28/8 Dag 60

Efter nio veckor har jag idag lyckats klura ut vad stolparna vid övergångsställena säger till mig - "Walk sign is on". Att det skulle ta nio veckor kanske är ett tecken på att amerikanska trafikverket borde se över högtalarsystemet och spela in ett nytt meddelande med en röst som inte sluddrar och drar ihop alla ord. Men då var det mysteriet löst i alla fall! Känns bra!

Idag har jag varit i Glendale. Jättefin stad med många fina affärer och ett jättestort köpcentrum. Men tyvärr så kvarstår budgetöverskottet. Har bara gjort av med 14 dollar... Det var inget fel på affärerna men de affärerna jag ville ha fanns inte! Så efter att ha testat shoppingen downtown, i Hollywood, i Sierra Madre, i Glendale och i Pasadena så har jag kommit fram till att inget slår Pasadena!

Jag har gått och blivit lite amerikaniserad - för första gången i mitt liv känner jag att jag vill ha en sån där dyr och fin handväska... Såg några jättefina idag men så kostade de mer än 2000:- också så det blev ingen sån. Hmmmm, kanske kan hitta en billig kopia i någon av de skumma affärerna downtown? Måste kollas upp! Angela pratade om att man kunde hitta mycket roligt där har jag för mig...

Och Judith fortsätter att skämma bort mig så mycket så jag glömt bort de tre veckornas lidande utan fläkt. Idag gjorde hon en extremt stor sats wok, måste ha blivit i alla fall 10 matlådor, så jag behövde inte laga middag idag, skönt att slippa tänka på det! Jag hade ändå bara tänkt äta gamla rester till middag, men nu blir det visst gamla rester till lunch imorgon istället, det går precis lika bra!

Imorgon fortsätter planerandet av 10-års/bröllops/semester resan!

fredag 27 augusti 2010

27/8 Dag 59

Shoppa, shoppa, shoppa imorgon! Nu ska överskottet i budgeten försvinna!

När jag kom ut från labbet i eftermiddags kände jag en helt ny känsla - det var nästan kallt! Så jag frös när jag väntade på busse, frös på busse, frös på centralstationen och frös på tåget. Sen var jag framme i Pasadena och allt var som vanligt igen - jättevarmt...

När jag kom hem meddelade jag Judith att jag tänkte hoppa över fredagsrestaurangbesöket idag (mår dåligt i hela kroppen av värmen, ingen matlust!) och då sa hon: "Vill du ha en fläkt på ditt rum? Jag har en extra i garaget!". Kände för att strypa henne där och då. Här har jag gått och lidit i två veckor plus en vecka i juli och så kommer hon på sista dagen i värmeböljan att hon har en extra fläkt att låna ut. Trött är precis vad jag blir... Men det är lungt, vi är fortfarande sams och jag ställde inte till med en scen. Hade jag gjort det hade jag blivit mycket förvånad över mig själv, brukar försöka hålla mig lite lugn och sansad bland folk som har makten att göra mig hemlös närhelst de känner för det...

Så fläkten lär jag ju inte behöva, men jag tog i alla fall upp den på rummet, man vet ju aldrig vad vädret hittar på i det här landet. Men nu är det kallt igen, har fått ta på mig en extra tröja och ikväll får jag ta fram extrafilten igen och stänga fönstret för första gången på två veckor. Så jag är säker på att det kommer vara svalt och skönt på min shoppingdag, det känns i luften att värmen är på väg bort!

Ron berättade hur de kunde ha det i Arizona och Texas - 56 grader! Verkligen tur att jag inte hamnade där! Han jämförde det med Irak, där är det tydligen lika varmt hade hans kompis berättat... Så USA är lika illa som Irak.

Efter fläktincidenten hade jag och Judith en intressant diskussion om det svenska språkets uppbyggnad. Och jag har kommit fram till att det inte finns någon som helst logik - hur ska en utlänning kunna veta när det heter "en" och när det heter "ett"? Det enda som är bra är att när det heter "en katt" säger man alltid "katt-en" och likadant med "ett bord" och "bord-et". Det skulle vara jätteintressant att gå en kurs i svenska för invandrare och se hur läraren kan förklara sånt. Det verkar som att man måste lära sig alla en och ett utantill och jag har en nyvunnen respekt för alla som lyckas lära sig svenska.

Nej nu är det dags att stänga fönstret, ta fram filten och vila sig i form för morgondagen!

torsdag 26 augusti 2010

26/8 Dag 58

Fortsatt varmt, ingen idé att prata mer om det....

Jag har större problem. Munsår! Täcker utan att överdriva 75% av underläppen och gör jätteont! Så går det när man har hybris och tror att man kan vara ute i solen en hel dag. Men nu har minsann min kropp lärt mig en läxa och visat att sånt beteende kan den inte tolerera. Okej då, jag ska hålla mig inomhus i fortsättningen. Och så har jag börjat flaga på näsan och pannan, det gör visserligen inte ont men det är inte snyggt direkt... Som sagt - inomhus.

Eller så kan jag börja använda paraply när jag är i solen. Det låter konstigt men det är jättemånga som gör det här. Och det är inte bara såna där fina japanska solparaplyer utan helt vanliga regnparaplyer! Här är det ett helt naturligt beteende, och ganska smart också att bära med sig en bit skugga hela dagen, men om man gjorde så i Sverige skulle folk tro man var tokig som är ute och går med paraply när solen skiner. Psyket nästa!

Nu är det tydligen inte HPLC som gäller längre utan ELISA. Jag vet att vi läste om ELISA våren 2007 och jag vet att det var sista avsnittet i ett väldigt tråkigt föreläsningshäfte men så mycket mer än det vet jag inte. Tur i alla fall att jag inte ska börja med det förens Tim kommer tillbaka om fem veckor. Då har jag både lite tid att läsa på det och så kan jag se hur Tim gör och göra likadant och låtsas att jag vet precis vad jag håller på med och nog egentligen är lite av en expert på ELISA. Bra taktik!

Började läsa en ny bok idag, Isabel Allendes "House of the spirits". Får se vad jag tycker om den, den borde ju vara bra med tanke på hur mycket det har pratats om den. Hoppas på att jag kommer hem som en mer bildad människa, har knappt läst något annat än kurslitteratur sedan sommaren 2004 när jag plöjde igenom Mina drömmars stad-serien under fotbolls EM. Men nu stundar nya tider, snart kommer jag inte ha en kurslitteratur så långt ögat når och jag kommer få göra precis vad jag vill, utan dåligt samvete, både kvällar och helger! I cant wait!!

onsdag 25 augusti 2010

25/8 Dag 57

Ni behöver inte oroa er, jag vill inte dö längre! Imorse vaknade jag upp och mådde väldigt mycket bättre än när jag gick och la mig igår, konstigt att en så jobbig förkylning kan bli bättre så snabbt, det är något som inte stämmer här... Som jag sa till Judith - amerikanska förkylningar biter inte på oss européer!

Om det fortsätter i den här takten kommer jag vakna upp som en ny fräsch människa imorgon, full av arbetslust!

Ron och Jason verkade mycket upptagna när jag kom till labbet imorse, men sen märkte jag att de satt och kollade vilka dömda sexförbrytare som bor i närheten av skolan, det var alldeles för många... Sen kollade de hur många som bor inom mitt postnummerområde. 15 stycken! Tre bor i samma hyreshus till och med, undrar om de vet om varandra... Så nu vet man vilka hus man ska passa sig för. Konstigt system att sätta ut namn, adress och foto samt vilka sexbrott de dömts för, men så är det nog i USA... Om det var i Sverige skulle i alla fall ansiktena vara bluddrade så man inte såg personen. Och man skulle definitivt inte sätta ut namn och adress. Undrar vad som är att föredra? Är det vi som är för snälla mot brottslingarna eller är det USA som är för hårda?

Den diskussionen känns lite för djup för en vanlig onsdagskväll men jag lovar att tänka på det!

När jag satt på tåget hem såg jag att mörka moln började komma in över Pasadena från bergen och jag hoppades att det skulle ge lite regn eller i alla fall lägre temperaturer. Men det blev inget av det, det blev lite mulet men inte ett dugg svalare! Men imorgon blir det några grader svalare äntligen, 32 grader har de lovat!

Men på sjukhuset går sköterskorna runt och klagar på hur kallt de har det, och det är verkligen kallt där! Undrar hur mycket de får betala i elräkning för att ha det 20grader inomhus när det är över 40 utomhus?

Nu ikväll har jag kollat på lite internetTV och har sett både Pasadena och Kungsör! Pasadena på "Norska Hollywoodfruar" och Kungsör på "Det okända". Roligt att se både sin amerikanska och sin svenska tågstation på samma kväll! Från Kungsör såg jag också min cykelväg längs ån, min cykleväg till gymmet och vägen till min lägenhet. Det är en overklig känsla att sitta här 1022 mil bort och titta på miljöer som är så bekanta! Nästan som när man satt i Gräfsnäs och tittade på "I en annan del av Köping", fast inte riktigt samma sak...

Undrar om datan börjar få lite värmeslag den också, den är väldigt varm! Bara den inte går sönder innan december! Måste komma ihåg att spara exjobbet på USB också annars kommer det sluta i katastrof!

Jaha, nu såg jag precis på vädret att imorgon kommer bli lika varmt som idag och idag hade Pasadena slagit värmerekord med 102 grader Fahrenheit. Besviken återigen. Känns inte bra...

tisdag 24 augusti 2010

24/8 Dag 56

Jag är jätteförkyld och det är över 40 grader utomhus och säkert inomhus också. Jag vill dö. Vill man tortera mig ska det vara med värme. Varför kan man inte få ha det lite lagom jobbigt - antingen jätteförkyld eller jättevarmt? Nej, det ska vara båda på en gång så att allt blir riktigt outhärdligt. Har ni aldrig provat på att vara förkylda i 40 graders värme kan jag säga att det är inget jag rekommenderar. Värmen kommer nu både inifrån (feber alltså!) och utifrån och omger mig totalt.

Jag trotsade jeansregeln idag och tog på mig halvkorta jeans istället och ingen sa något så jag kan nog ha kortare byxor imorgon också för det ska bli precis lika varmt... På torsdag ska det "bara" bli 33 grader och sedan går det utför till runt 25under helgen!

Men jag tror dagen i Santa Monica faktiskt gav lite positiva resultat, både Al och Ron kommenterade hur solbrända jag hade blivit och när jag tittar lite närmre så har faktiskt den röda färgen övergått i en mer brunaktig ton. Något positivt med denna dag i alla fall!

Nu ska jag ta och slänga min näsdukshög och gå ner och hämta något kallt att äta. Glassen tog slut tidigare idag men det var för varmt för att gå ut och köpa ny. Lite vidruvor kanske?

Judith har jag inte sett till sen jag sa att jag var förkyld, men hon sa faktiskt att hon skulle gå och gömma sig på sitt rum och hålla sig undan från mina virusar så det är nog det hon håller på med...

måndag 23 augusti 2010

23/8 Dag 55

Så här tillagar man våfflor om man inte får använda våffeljärnet och inte vet hur ugnen fungerar. Två minuter i brödrosten! Det stod faktiskt på förpackningen att man skulle göra så om man inte hade ugn så det är inte jag som har hittat på det...


Och så här gott blev det:
Både grädde, sylt och sirap! Och lite morötter för att göra det lite nyttigare... Sen avslutade jag måltiden med två russinscones med sylt och grädde. Inte bra för figuren...

Men jag har troligtvis ändå förlorat några kilo vätska idag när det har varit så varmt. Idag igen. De sa på väderprognosen att det skulle bli 100 grader fahrenheit, 37 grader celcius, och det brukar ju alltid vara mycket varmare i verkligeheten än de säger på rapporten så jag undrar hur vamrt det har varit idag egentligen? Imorgon och på onsdag ska bli ännu värre, för då ska luftfuktigheten öka också... Usch! Jag får vara glad om jag överlever det! Hoppas det blir söndag fort, de har lovat att temperaturen ska sjunka tills dess. Men det sa de förra tisdagen också och jag sitter fortfarande här och dör. Så det kan nog ändras...

Vad hände i labbet idag då? Både Jason och Paul handledare var tillbaka från semestern. Så jag har förhört mig om Jasons bröllop och bröllopsresa till Puerto Rico (inte Spanien som jag tyckte han sa att han skulle till). Det hade gått bra, inga fulla släktingar eller andra obehagligheter. Men nu när Paul är tillbaka måste jag börja stanna lite längre i labbet på dagarna igen. Typiskt, jag som börjat vänja mig vid att gå hem tidigt...

Städerskan var här i morse igen och ni skulle se högen med katthår som hon lämnade efter sig i soptunnan - alltså det hon dammsugit upp och tömt i soptunnan, hon har en sån där dammsugare utan påse. Mer än en peruk den här gången! Om jag var Judith skulle jag bjuda hit städerskan mer än en gång i månaden, eller dammsuga själv lite då och då. Men nu ska jag som sagt inte lägga mig i hennes städvanor. Mitt rum är i alla fall skapligt rent...

Nu måste jag ha lite kall glass och titta på Danska Hollywoodfruar!

söndag 22 augusti 2010

22/8 dag 54

Jag kan inte påstå att det hänt så mycket idag. Jag hade sönder min tekopp imorse, ska försöka limma ihop den för det var bara örat som lossnade. Hade jag bott kvar i kyliga Gräfsnäs hade jag klarat mig bra utan öra men nu är jag så varm om händerna så det är helt omöjligt att hålla i en varm tekopp. Det var faktisk en av de saker jag tyckte var konstigt när jag flyttade från kallt hus till varm lägenhet, att jag inte längre kunde använda den rosa koppen från Söråker utan öra för att mina händer var för normaltempererade för att kunna hålla i den. Då längtade jag nästan tillbaka till kalla huset, jag tycker ju om min rosa trasiga kopp!

Resten av dagen har jag tillbringat med att studera min allt annat än snygga och jämna solbränna från igår... Jag som faktiskt hade lyckats med att bli i alla fall lite brun men nu är jag mest röd... Ojämt röd blandat med vita partier. Låter det bra? Nej. Har lust att ta på mig något heltäckande imorgon men det ska bli varmt så det är ingen bra idé. Får låtsas som ingenting.

Ja, ja, jag har tre månader på mig att få tillbaka den önskade bruna tonen!

Nej, jag har faktiskt gjort lite annat också. Tvättat. Varit ute och köpt halstabletter och lite sånt. Irriterat mig på att jag tydligen inte kan se skillnad på orden "body" och "foot" och därför kom hem med helt fel grej, i en trasig flaska dessutom. Det är extra störande för jag koncentrerade mig verkligen på att hitta en produkt som innehöll ordet "foot" efter att jag upptäckt att jag av någon anledning läste fel hela tiden, men det hjälpte inte. För att hjälpa oss analfabeter borde det vara lag på att ha en fot, en kropp eller en hand på produkterna så man inte kommer hem med fel produkt... Undrar vilket parti man ska rösta på för att det ska drivas igenom?

Jag skyller på värmen och cetirizin och hoppas att de är enda orsaken till att jag inte kan koncentrera mig mer än två sekunder nu för tiden.

Sen tog jag och betalade lite räkningar. Blev väldigt positivt överrraskad av kreditkortsräkningen som bara låg på lite över 7000 den här månaden - hyra och busskort inkluderat. Hur har det gått till? Beror troligtvis på mycket labbarbete, vilket betyder inte mycket fritid. Eller min bästa kompis matlådan - mycket bra uppfinning! Eller vädret - idag tänkte jag gå ner på stan och titta i lite affärer, men eftersom det är 100 grader varmt minst stannade jag i närområdet istället. Det finns visserligen en jättefin klädaffär här men kläderna är ju så dyra! Om det var ett år fram i tiden när jag förhoppningsvis har min stora, fina apotekarlön skulle jag har köpt en grå klänning och några tröjor. Men nu blev det ingenting istället.... Men i alla fall, nästa helg är det jag som åker till Glendale och shoppar i det stora köpcentret jag åkte förbi på väg till Hollywood! Det tycker jag att jag har förtjänat när jag har så mycket pengar kvar som bara ligger och skräpar och tynger ner plånboken!

Just ja, imorse hade Judith bakat scones som jag var väldigt välkommen att äta av (hon vet hur mycket jag tycker om dem!). Hon är bäst!

lördag 21 augusti 2010

21/8 Dag 53

Idag har jag tagit mina fötter på en tur till stranden i Santa Monica


Santa Monica Pier och en del av stranden
Stranden, och några berg i bakgrunden. Det verkar som att var man än är i Los Angeles så ser man alltid berg i någon riktning...
Bubba Gump Shrimp co, precis som i filmen Forest Gump. Lite roligt var det faktiskt...
Santa Monica Pier

Undrar om det var Atlantic theme park de kallade nöjesfältet på piren. Antingen det eller något liknande!

Stilla Havet! Fortsätter ända till Japan...

Stranden åt andra hållet, mot Venice Beach.

Muscle Beach. Men jag hoppade över träningen idag.... Känner mig så vältränad ändå, och så vill man ju inte ge de andra dåligt självförtroende för att de inte är lika starka! Men det var många som inte stod över träningen utan höll på att klättra upp för rep och lyfta vikter och annat onödigt. Slappna av, det är ju semester!
Stranden och standpromenaden. Måste säga att det var duktigt gjort av mig att lyckas ta en bild med så lite folk på, det var massor med folk överallt!

Roade mig med att göra en hög med snäckor när jag satt på stranden, konstigt nog har de samma snäckskal här som i Skillinge udd! Konstigt att man kan hitta blåmusslor både i Kungsör och Los Angeles...

Utsikt från stranden, det var höga vågor idag!

Så här fin utsikt har jag aldrig haft när jag stått och väntat på en buss förut! Kan inte jämföras med varken Drottningtorget i Göteborg eller resecentrum i Enköping konstigt nog.

Så jag har alltså varit i Santa Monica idag! Det var inte krångligt att ta sig dit heller, bara ett byte från tåg till buss. Men tydligen tog jag den långsammaste bussen, det tog 1,5 timme att komma dit. Judith jobbar i Santa Monica och hon berättade vilken buss jag borde ha tagit istället som bara tar 40 minuter. Bra, då vet jag det till nästa gång i alla fall!

När jag kom av bussen ångrade jag att jag inte tagit med mig en tröja för det var riktigt kyligt och blåsigt där.... Jag har liksom inte riktigt trott det var sant när folk har sagt att Santa Monica är så pass mycket kallare än Pasadena och Downtown, men nu har jag kännt själv att det faktiskt stämmer, så jag kanske ska börja lyssna på vad folk säger till mig...

Men solen tog riktigt ordentligen fast det var så kallt. Jag smörjde in mig med ordentligt med solkräm innan jag åkte men jag har ändå bränt mig ordentligt, speciellt på näsan, halsen, axlarna och armarna. Det bränner och stramar.... Hoppas det inte börjar flaga... Men jag ska smörja in mig med mycket after sun ikväll och hoppas på det bästa. Mormor som alltid brukade tjata om hur viktigt det var att smörja in näsan ordentligt, jag är övertygad om att hon sitter och skrattar åt hur jag ser ut nu och säger "Vad var det jag sa!".

Och badvakterna såg tyvärr inte ut som Pamela Anderson på något sätt, de flesta jag såg var smått överviktiga män i 40-50-årsåldern. Så har man blivit lurad av TV:n igen...

fredag 20 augusti 2010

20/8 Dag 52

Redan fredag igen...

Det hände inte så mycket på labbet idag, en liten blodanalys bara. Men förhoppningsvis blir det snart ändring på det för idag kom HPLC-kolonnen vi väntat på för att kunna analysera blodproverna från mina Azithromycinpatienter. Al hade sagt till Paul att han var lite osäker på om HPLC-apparaten verkligen fungerar som den ska, Paul hade svarat "Well, make it work then!". Inte så lätt som det låter. Jag tycker att Paul ska ta och fixa den själv om det nu är så lätt... Ha, ha, han är ju egentligen jättesnäll men kanske lite omedveten om hur svårt det kan vara att fixa saker som inte fungerar. Han skulle inte må dåligt av att tillbringa lite mer tid i labbet.

Hoppas det funkar i alla fall så jag kan få lite resultat att lägga till i exjobbsuppsatsen!

Men idag fanns det i alla fall inte så mycket att göra så jag åkte hem vid två och tog tag i att gå och handla mat. Nu behöver jag nog inte gå till affären den närmsta veckan eller två hoppas jag. Jag köpte till och med frysta våfflor... Jag som skrattat åt att det finns färdiga pannkakor att köpa i affäreena hemma i Sverige och undrat vad det är för lata människor som köper såna. Nu kan jag förstå dem - de som inte har en pannkakslagg eller ett våffeljärn! Det finns visserligen ett våffeljärn här, men Judith ville helst inte att jag använde det eftersom det är så pass viktigt för henne av sentimentala skäl, hennes föräldrar fick det i bröllopspresent när de gifte sig i början av 1960-talet. Så då får det bli frysta våfflor istället... För det finns ingen stekpanna jag kan göra pannkaka i heller, den som finns har räfflad botten så det skulle inte bli bra pannkakor!

Jag har kollat upp hur man tar sig till IKEA, det var mycket lättare än jag trodde, bara ett bussbyte och så är man där på en timme. Trodde inte jag skulle vilja åka till IKEA, men nu känner jag att det inte skulle vara helt fel med lite Marabouchoklad. Undrar om de har med mintkrokant? Och så vill jag ha sån där god lax med grönsaker som de brukar ha i restaurangen. Det här är nog enda tillfället på väldigt länge då jag tycker det är synd att jag inte äter kött, för det är något speciellt med IKEA-köttbullar. Men det är nog mest känslan jag är ute efter och då går det lika bra med lax! Men jag tror jag ska spara den resan till nästa helg för den här helgen tänkte jag åka till Santa Monica.

Hoppas det är sant som alla säger att Santa Monica är mycket svalare än Pasadena, för det här står jag inte ut med länge till! Det är så tråkigt att behöva hålla sig inomhus bara för att det är för varmt att gå ut. Jag vill ut och gå och titta i affärer nere på stan och bara vara utomhus men det går inte! Det är äckligt varmt... På väg från tåget gick jag förbi ett parkeringsgarage som ligger i källaren på ett hyreshus och kände den svala luften komma ut genom grinden och det var nästan så jag hellre ville bosätta mig där än att gå hem till mitt jättevarma rum.

Det finns en affär här i närheten, Potterybarn Kids, som säljer jättefina och jättedyra barnsaker, men där har de tagit deet här med AC ett steg för långt. Det är så extremt kallt där inne! Man känner sig kall bara man går förbi affären om de har dörren öppen, det känns som kylavdelningen på Willys i Köping. Jag är glad att jag inte jobbar där!

På kvällen var vi (jag, Judith och två grannar) ute och åt igen, verkar ha blivit en fredagstradition, idag blev det italienskt. Jag tog en Four Cheese Pizza, jättegod! De har tydligen vunnit pris för sina pizzor, så nu har jag provat på prisbelönt pizza också!

torsdag 19 augusti 2010

19/8 Dag 51

Är just nu helt tom i huvudet, har fått mail om att lilla marsvins-Anders verkar må dåligt igen. Så nu väntar jag bara på svar om hur pass dåligt det är. Men det får jag nog inte veta förrens imorgon så jag ska göra mitt bästa att inte tänka på det, men det är svårt...

Så nu tar jag mig samman.

Jag blir så trött på min mobil, imorse ringde inte alarmet trots att jag ställt in det på precis samma sätt som jag gjort i snart två månader nu. Men som tur var så försov jag mig bara två minuter, jag brukar vara ganska duktig på att vakna vid rätt tid även utan alarm. Och dessutom så fick jag veta av Judith att det varit något typ av kemiskt utsläpp på tekniska högskolan CalTech som ligger några hundra meter härifrån, så jag blev faktiskt väckt av både helikoptrar och ambulanser redan vid sex på morgonen. Men så tidigt skulle jag inte upp... Hon sa att nio personer hade fått evakueras från labben, vem är på jobbet klockan sex på morgonen om man jobbar i ett labb?? Då har man verkligen inget liv överhuvudtaget...

Hela veckan har det varit något på gång i skolan, ett stort partytält har rests på gården och stolar och bord har burits hit och dit. Idag var hela School of Pharmacy fullt av mycket finklädda studenter och deras släktingar och ett jättestort buffébord stod uppdukat och jag fick äntligen veta varför - "white coat ceremony"! En ceremoni där apotekarstudenterna (undrar om det var första eller andra årets studenter, kommer inte ihåg vad apotekar-Tony sa) får gå upp på en scen och ta emot sina vita apotekarrockar inför vänner och familj. Varför har vi inte sånt i Sverige? Jag har då aldrig hittills haft någon anledning att klä upp mig under tiden på apotekarprogrammet. Vi är tråkiga i Sverige. Jag betvivlar att jag kommer få någon ceremoni när jag får min praktikrock i februari.... Jag vill ha musik och applåder och glada släktingar och god mat!

Ska nog ha det som krav för att komma och praktisera. Inga glada tillrop = ingen Susanne på praktikplatsen. Helst vill jag nog ha en välkomstkommitté varje dag för att det ska vara värt att komma dit.

Judith ska på jobbintervju imorgon, hon vill ha ett jobb närmare Pasadena, och hade därför tagit ledigt från jobbet idag. Det lät som att det var ungefär första gången hon tagit ledigt en dag bara för att göra "ingenting" som hon sa, och inte tänker hon ta ut någon semester i år heller... Hon blev smått chockad när jag berättade att Paul skulle vara ledig i två hela veckor! Som sagt, ibland är jag glad att jag inte bor i USA. Semester verkar inte vara en rättighet...

I alla fall så passade Judith på att fixa matlådor för ett tag framåt, det vill säga att hon åkte till sin favoritrestaurang och köpte flera rätter som hon la i lunchlådor och frös in. Ganska smart faktiskt! Och så sa hon till mig att om jag ville så skulle hon bli jätteglad om jag hjälpte henne att äta upp det hon inte fick in i frysen... Vad snällt! Så till middag åt jag vegetarisk "fisk", aubergine i sås, något annat kinesiskt och karamelliserade småfiskar med sesamfrö. Godare än det låter med småfiskarna faktiskt, men de var väldigt söta så man ska nog inte äta för många, då blir det lite för sött.

Och Judith fortsätter att lära sig svenska... När jag gick ut på kvällspromenad, för första gången på flera dar på grund av värmen, sa hon "Ha en trevlig promenad" med kraftig amerikansk accent. Sen frågade hon hur man säger "cool", som i "kyligt", och när jag berättade det sa hon: "Men kyligt rimmar ju på trevligt!" Hur kan hon som amerikan uppfatta det så snabbt när jag inte ens har tänkt på det själv? Hon är inte bara bra på matte utan på språk också verkar det som!

onsdag 18 augusti 2010

18/8 Lena-dagen Dag 50

Jaha, så var det min andranamnsnamnsdag idag! Och ingen chokladask har jag fått idag heller...

Det jag däremot fått mycket av idag är väntan. Den sista patienten var tre timmar sen så istället för att komma ifrån labbet vid två fick jag vara kvar till 17,30. Tröttsamt, speciellt när jag var färdig med alla andra uppgifter vid tre! Slog förresten personligt rekord i slemanalys -1 timme och 45 minuter, snart är jag nere i Al´s 1,5 timme...

När alla nättidningar var utlästa hittade jag ett roligt spel på expressens hemsida och kände mig väldigt oseriös. Tur att både Ron och Al var sjuka och hade gått hem tidigare så de inte såg att jag inte direkt satt och läste vetenskapliga artiklar. Men i och för sig tror jag inte att de skulle bry sig för när jag kom tillbaka från sjukhuset vid lunch satt de och tittade på ett klipp på YouTube med en man som sjöng precis som Whitney Houston. Kanske inte direkt en vetenskaplig artikel det heller...

Och det är fortfarande 100 grader varmt här, minst. Jag dör. Väderpresentatören hade ju lovat att det skulle bli svalare idag. Vilken lögnare....

När jag kom hem låg det ett vykort till mig på bordet. Kände inte igen varken motivet eller handstilen, men det visade sig att det var Judith som hade skickat det från sin semester i Indiana. Vad snällt! Hon måste tro att jag är helt tokig i vykort med tanke på alla vykort som familjen skickar!

Nu ska jag ta och titta vad 22 nyheterna har att ljuga ihop om vädret imorgon....

tisdag 17 augusti 2010

17/8 dag 49

Fem år sedan vi flyttade til Tyskland!

Imorse förstod jag att det skulle bli en väldigt varm dag när det var olidligt redan före nio på morgonen, och olidligt har det varit. Det är så varmt så det nästan gör ont i lungorna när man andas, det känns som att vara i en riktigt varm bastu. Men Judith håller inte med, hon säger att det är fuktigare luft i en bastu, men då kan jag säga att hon inte tillbringade mycket tid i bastun på Kungsörs badhus i början av 90-talet. Där var luften inte fuktig utan kändes precis som här - ont i lungorna!

Vi har det ganska lungt på labbet nu när Paul är på semester. Idag hade jag teoretiskt sett kunnat komma in klockan 11 och gå hem klockan 13, men då hade jag fått dåligt samvete och känt mig oseriös så jag var där lite före 10 och åkte hem klockan två.

Jag har läst i de svenska tidningarna om folkpartiets förslag att införa speciella klasser för högpresterande elever på högstadiet. Jag tycker faktiskt det är ett bra förslag men jag blir mörkrädd när jag läser kommentarerna på Bärgslagsbladets facebooksida - vad är det för ställe jag bor på egentligen? Har alla i Kungsör/Köping/Arboga inga högre ambitioner än att jobba på volvo (Getrag heter det visst nu...)? Varför skulle inte duktiga elever kunna få samma stöd som de som har det svårt i skolan, istället för att sitta och vänta på att de andra ska komma ikapp? Nej, för då blir det orättvist och stressande för de som inte är lika duktiga verkar många KAK-bor tycka. Vad trött jag blir. Jag tänker inte bo på ett ställe där folk inte har större ambitioner....

Borde ju egentligen vara självklart att de som är extra duktiga ska få extra resurser för det precis som de som inte hänger med får extra resurser för det! Inget konstigt med det resonemanget alls faktiskt...

Usch vad jag är trött idag! Måste bero på värmen. Men den ska försvinna imorgon som tur är, så man kan bli en normal människa igen...

måndag 16 augusti 2010

16/8 Dag 48

Jag vet i alla fall vilken film jag inte ska gå och titta på, "The last exorcism". Jag tycker TV-reklamen är tillräckligt obehaglig och varje dag åker jag förbi en stor reklamskylt där reklam för filmen har suttit i säkert två veckor nu. Obehagligt... Om jag tittade på filmen skulle Judith aldrig få lämna mig ensam igen. Tror jag har gått och blivit lättskrämd på äldre dar! En film jag inte heller ska titta på är "Eat, pray, love". Stod och tittade på reklamaffischen för filmen när jag väntade på bussen (väldigt noga... väntade länge på bussen) och längst ner i det finstilta stod det "Parental discretion advisory - contains male rear nudity". Manlig bakdelsnakenhet! Det var det värsta! Tack men nej tack säger jag till det.

Det jag däremot ska göra när jag kommer tillbaka till Sverige är att köpa en sån där monstertruckjeep som folk åker runt med här. Jag och Al stod bredvid en sån vid ett rödljus och den var så hög så man nästan kunde se under den! Så jag har ändrat mig, jag vill inte ha en liten bil som är lätt att parkera - jag vill ha en Hummer som man kan parkera precis var som helst och som ingen vågar ge parkeringsböter för att den är så skräckinjagande!
Kom att tänka på en grej som hände i torsdags. På väg hem från labbet satt jag bredvid en kille på tåget som hade en tår tatuerad på kinden, och av de tatueringsskämt jag hört på labbet betyder det något alldels speciellt om man har tatuerat en tår på kinden så jag frågade Al vad det egentligen betydde. Han förklarade att det är en fängelsetatuering som betyder att man mördat någon..... Oj, jag har suttit bredvid en äkta mördare... Och vad hade han för business i Pasadena? Men Al var mäkta imponerad!

Har jag berättat om de äckliga frysta grönsakerna jag köpte för några veckor sedan? Hmmm, tror inte det. I alla fall så köpte jag helt vanliga frysta grönsaker, det vanliga, broccoli, blomkål och morötter. Men det visade sig att det var något fel på dem - broccolin var gul/vit och när jag tinade upp dem luktadeoch smakade de jättekonstigt så jag slängde förpackningen och gick in på affärens hemsida och lämnade ett klagomål, sen tänkte jag inte så mycket mer på det. Men idag fick jag ett presentkort på 10 dollar skickat till mig (grönsakerna kostade 1,59 dollar...) och ett brev där de bad så mycket om ursäkt och hoppades att jag ville fortsätta vara deras kund. Klart jag vill!

Nu har alla "vanliga" studenter börjat komma tillbaka från sommarlovet, det betyder dels att det nästan är omöjligt att hitta ett bord att sitta vid om man vill äta lunch på lunchtid och dels att campuset fixats till med blommor i skolans färger rött och gult. Fint!
Här har vi en formklippt häck som betyder Health Science Campus, självklart med gula blommor omkring:

Och en med universitetets namn, University och Southern California:
Man borde visa lite mer stolthet över sina universitet i Sverige också! Men nu när jag har tänkt lite är vi faktiskt väldigt bortskämda i Sverige - alla som vill kan plugga på universitetet, allt är gratis, man behöver inga rekommendationsbrev från någon betydelsefull person för att överhuvudtaget få söka en utbildning. Var det lite mer konkurrens skulle folk säkert ta det på större allvar. Jag har visserligen tagit min utbildning på allvar men ändå inte fattat vilken tur jag har som har pluggat i Sverige. Stackars Ani som också läser till apotekare har blivit av med sin plats i programmet eftersom hon inte hunnit med både att jobba i labbet och plugga samtidigt, så nu måste hon klara av ett visst antal prov för att bli antagen igen. Men kanske är hon också bättre förberedd för arbetslivet när hon väl är färdig?

Slut på allvaret. Nu är det dags för Danska Hollywoodfruar och kanel- och russinkaka!

söndag 15 augusti 2010

15/8 Dag 47

Det här måste vara världens godaste glass:
Mintglass med chokladsås och chokladbitar! Fruktansvärt god!
"Jag lovar att bli en bättre och hälsosammare människa på semestern". Kvällsmat.

Jag tittar på det dummaste Simpsonsavsnittet någonsin. Har inte fattat om de menar allvar eller om det är de som skrivit avsnittet som försöker vara lite roliga. Det är en entonig röst som kommenterar allt som händer, som om hon berättade för någon som är blind vad som händer på skärmen. Måste titta färdigt på avsnittet och se om nästa avsnitt är lika konstigt. Men det är ju som det där konstiga CSI som brukar gå då och då, det när en man återberättar allt som händer på TV:n. Vad är det för mening att titta på TV om man är blind?

Har varit lite småförkyld idag också så jag tog och läste ut boken och sen tog jag tag i det där med USA-semestern i november och december, så här ser den temporära planen ut:
  1. Los Angeles
  2. San Diego
  3. Los Angeles
  4. Solvang
  5. San Simeon
  6. San Fransisco
  7. Två stopp längs väg 49, företrädesvis ett vid någon av nationalparkerna och ett i en av de gamla guldgrävarstäderna
  8. Las Vegas
  9. Los Angeles
  10. New York
  11. Philadelphia eller någon annan stad mellan New York och Washington
  12. Washington
  13. New York
  14. Köpenhamn, Stockholm, Kungsör. Hemma!

Kommer bli jätteroligt! Det känns bra att vi äntligen tagit tag i planeringen, det är alltid jobbigast att börja, men när man väl kommit igång brukar det gå riktigt bra!

lördag 14 augusti 2010

14/8 Dag 46

Nu sitter jag här i sängen med min best friend forever Shimmy och vi har precis tittat på "Vem tror du att du är" på SVTplay. Intressant med släktforskning, om jag någon gång får lite tid över borde jag prova på det... Bara 38 år kvar till pensionen!

Igår kväll kände jag mig helt förkyld och inte var det bättre imorse heller när jag blev väckt innan klockan sju av både sopbilen, papegojor och grannens skrikungar. De där barnen är ju alltid ute och skriker, alla tider på dygnet. Det spelar ingen roll om det är klockan 22 en vardagskväll eller klockan 6,45 en lördagsmorgon! Åh, vad jag är trött på dem....

Och jag vet ju att mina barn aldrig kommer skrika och störa grannarna heller, självklart inte...

I alla fall, eftersom jag fortfarande var förkyld när jag vaknade tänkte jag att det var bäst att stanna inne och göra ingenting idag. Det blev så fram till efter frukost i alla fall... Sen hade jag så otroligt tråkigt så jag gick ut och handlade mat och städgrejor och sen gick jag hem och städade rummet, tvättade och tömde kattlådan. Sen åt jag sushi till lunch - I love Fresh&Easy-affären, jag har redan berättat om deras reahörna, och idag hittade jag 8 bitarssushi för 1,49 dollar och jordgubbar för 80 cent. Lagom pris!

Appropå jordgubbar. Varje morgon äter jag youghurt med fullkornsflingor och russin och färska jordgubbar till frukost - jättegott! Och nu har jag fått reda på att den Kaliforniska jordgubbssäsongen varar fram till november - perfekt! Men hur ska jag klara mig när jag kommer hem? Och inga blåbär har jag plockat i år heller... Får väl bli nån tråkig gammal müsli.

Jahapp, efter städningen tänkte jag att men nu ska jag i alla fall inte göra mer idag! Satte mig och läste en bok och drack te. Blev uttråkad igen... Så jag tog en promenad i värmen, det har börjat bli sån där bastuvärme igen, usch! Sen mådde jag ännu sämre och har faktiskt stannat inne sedan dess...

Imorgon ska det bli ännu varmare...

fredag 13 augusti 2010

Fredagen den 13:e Dag 45

Nu är det jag som har ansvaret för Popos medicinering och det har visat sig vara mycket svårare än det såg ut när Judith bara öppnade munnen på henne och släppte ner tabletten i halsen på henne. Vi höll på och kämpade i säkert en kvart - Popo med att hålla igen munnen och spotta ut tabletten när jag väl fick in den och jag med att försöka bända upp munnen på henne. Till slut var jag rädd att hon skulle få en hjärtattack eller att jag skulle bryta käken på henne eller nåt, hon är ju ändå 20 år... Så jag gav upp för en liten stund. Sen var hon mer medgörlig och öppnade munnen lite, lite, men tillräckligt för att jag skulle få ner tabletten i halsen på henne. Stackaren förstod väl att jag inte skulle ge upp. Vi får se hur det går imorgon. Hoppas det blir måndag snart så att Judith kommer hem... Inte ofta man längtar till måndag!

På labbet hände det inte så mycket idag heller... Al och jag var ensamma hela dagen förutom fem minuter då Ani kom in och fixade nåt och sen gick igen. Och så kommer det förbli i två veckor till - Paul och Annie är på semester, Jason är på bröllopsresa i Spanien (han gifter sig idag, fredagen den 13:e), Ron pluggar till någon typ av högskoleprov, fast svårare, med trigonometri och allt, och sen ska han jobba i sina föräldrars affär ett tag och Tim har gått på "rotations". Jag vet inte riktigt var "rotations" innebär men det är tydligen något alla apotekarstudenter gör här, det verkar som att de provar på att jobba inom olika områden, på en sjukhusavdelning och på ett labb till exempel. Skulle vara roligt om vi i Sverige hade något likadant istället för sex månader på apotek. Det skulle vara mer lärorikt att dela upp månaderna mellan exempelvis sjukhus, apotek och läkmedelsföretag. Det är mitt förslag!

torsdag 12 augusti 2010

12/8 Dag 44

Idag har jag haft en rolig dag! På skolan var något företag där och presenterade sina produkter så om man gick och pratade med åtta av utställarna (och fick ett klistermärke av varje som bevis...) så fick man gratis lunch. Så jag, Tim och Al gick runt och verkade väldigt intresserade av allt möjligt och fick både pennor, godis och gratis lunch. Bra!

Sen la jag till lite på uppsatsen och frös inte lite bakterier från igår och sen var det dags att gå hem.

På kvällen var jag och Al på "Los Angeles art walk" och det var mycket större än jag förväntat mig, massor med folk överallt! Det visade sig att en av Al´s kompisar som vi träffade längs vägen var från Jönköping!! Så för första gången sen jag kom hit har jag pratat svenska med någon som inte är katt! Oj, vad konstigt det kändes! verkligen helt konstigt och overkligt.... Kändes helt fel att prata svenska när alla omkring oss pratade engelska! Jag visste inte att det skulle kännas så här konstigt, undrar hur det kommer kännas när jag kommer hem igen och alla pratar svenska?

Jag kommer ihåg när vi åkte hem från Tyskland och jag tyckte det var så konstigt att folk på färjan pratade svenska och då hade jag ändå haft Jocke att prata svenska med hela året så jag undrar hur det blir på flyget hem när jag kommer upptäcka samma sak. Ännu större chock troligtvis.... Konstigt hur snabbt man ställer om sig.

Men nog om det! Själva konsten var jag inte så intresserad av, och det var så mycket folk så det var svårt att komma in någonstans också coh när man väl kom in på något galleri var det så mycket folk så man inte såg konsten ändå. Men det var roligt att träffa lite nytt folk och intressant att se hur mycket folk det kan vara i Los Angeles när det händer något - den veckan jag bodde downtown var det folktomt på kvällarna. Bara uteliggare ute...

Jag avslutade kvällen med en vegansk glutenfri muffins med glasyr (cupcake!). Mycket godare än det låter, speciellt glasyren!

Nu måste jag sova, tant är inte van att vara ute till 23,00 längre och imorgon är det kanske (ingen vet...) labbmöte klockan nio så det är väl bäst att vara där för säkerhets skull....

onsdag 11 augusti 2010

Susannedagen Dag 43

Det är faktiskt min namnsdag idag!!

Idag har jag utfört min allra första slemanalys helt på egen hand. Albert prioriterade att åka och köpa tacos så han frågade om jag trodde jag kunde börja utan honom. Självklart! Och när han kom tillbaka hade han ungefär 100 saker han måste hinna med för att kunna gå hem tidigare eftersom han ska på Lady Gaga konsert ikväll. Lady Gaga är mycket viktig. Så jag utförde hela processen själv - alla 27 steg!

Den första delan var svårast, att mäta upp 1-2 gram slem. Otroligt svårt faktiskt, slem är ju så slemmigt.... Alltså svårt att "klippa" av när man häller det mellan två behållare, dessutom är det fullt med klumpar som väger mer än den flytande delen så då blev det helt plötsligt alldeles för mycket. Suck och blä. Men efter det gick det som en dans trots att jag höll på att svälta ihjäl. Kunde inte gå på lunch förens 15.00 idag, alldeles för sent för mig! Men hade jag gått tidigare så hade jag fått gå redan vid 11.00 och det är för tidigt istället...

Det kändes fakstiskt bra att få göra det själv för jag blir alltid lite stressad när någon står och tittar på och kommer med kommentarer, även om det bara är hjälpsamma kommentarer.

Så jag var färdig med lunchen 30 minuter innan det var dags att gå hem. Kändes bra... Men dagarna går så fort, det känns som att jag bara hinner komma till labbet, kolla mailen, äta lunch och sedan är det dags att gå hem. Förstår inte var tiden tar vägen!

Imorgon åker Judith till Indiana och kommer tillbaka på måndag. Så nu är det jag som är ansvarig för Popos medicinering. Försökte få i henne tabletten idag men jag fick inte upp munnen på henne! Men Judith visade ett knep så jag får väl se hur det går. Annars får jag muta henne med tonfisk, det vet jag ju att hon tycker om... Synd att katter inte är lika lättlurade som hundar...

tisdag 10 augusti 2010

10/8 Dag 42

Konstigt att så mycket arbete kan resultera i så lite text. Jag satt och läste artiklar hela förmiddagen men det enda jag la till i uppsatsen var den förväntade medianöverlevnaden för CF-patienter i Sverige respektive USA. Undrar om det är likadant för alla som forskar eller om det bara är jag som är ineffekitv? Men jag tyckte faktiskt att jag jobbade på ganska bra... Problemet när man sitter och läser artiklar är att man alltid halkar in på någon artikel som inte alls har med saken att göra men som verkar väldigt intressant ändå. Så från att ha läst en artikel om överlevnad vid CF hamnade jag i artiklar om borderlinepersonligheter och om att ha Aspbergers syndrom i som vuxen - intressant men irrelevant....

Tur att jag har gott om tid (14 veckor kvar!) så att jag faktiskt kan läsa några artiklar inom helt andra ämnen just för att de verkar intressanta!

Jag upptäckte något konstigt med de förväntade livslängderna - i USA var den 37,4 år medan den i både Sverige och Kanada var över 50 år. Kanada ligger ju faktiskt granne med USA så vari ligger skillnaden? Min teori är att det beror på sjukförsäkringssystemet (men jag vet inte hur det är i Kanada i och för sig, men det verkar i alla fall inte vara som i USA). Flera gånger har jag hört att patienter inte kunnat komma till sina undersökningar för att de haft problem med sjukförsäkringen. Ingen här verkar tycka att det är något konstigt med det. Men det är ju ändå en dödlig sjukdom det handlar om och om man inte upptäcker bakterieinfektionerna i tid för att man har problem med sjukförsäkringen så är det ju inte så konstigt att man i USA får 13 färre år att leva än i Sverige.

De där sjukförsäkringarna verkar helt galna - Angela var nöjd med att hon bara behövde betala 500 dollar i månaden och Al blev jätteglad idag när han fick ett erbjudande om en försäkring för "bara" 5000 dollar per år! Oj, oj, oj.... Och då ska de dessutom betala 35 000 respektive 50 000 dollar per år för att överhuvudtaget få läsa på universitetet. Jag unnar dem verkligen att ha högre lön än vi har i Sverige. Tur att man är född i rätt land och har 3000 i studieskulder so far....

Det var dagens utläggning, nu måste jag ge katterna kvällsmat innan jag glömmer bort det!

måndag 9 augusti 2010

9/8 Dag 41

Nu ska jag berätta om min arbetsdag utan krusiduller eller försköningar.

  • Kom dit lite före 10
  • Kollade mailen - någon tokig människa vill köpa min FASS 2006 för 200 kronor, undrar varför, speciellt eftersom jag lagt ut den för 100 kronor...
  • Kollade Facebook
  • Läste en artikel om att cystisk fibros mutationen ger skydd mot tuberkulos och att det är därför mutationen överlevt i 53 000 år. La till det som referens i uppsatsen.
  • Klockan blev 12 och det var dags att transportera fancy provrör till sjukhuset
  • Patienten kände inte för att dyka upp förens vid 12,30
  • Tillbaka till labbet 12,35 - centrifugerade blodprov 1, la blodprov 2 i minus 20 frysen, satte blodprov 3 och 4 på värmeplattan
  • Lunch. Mitt under lunchen kom två stora brandbilar åkande och parkerade på skolgården (heter det verkligen skolgården när man pratar om ett universitet?). Vad är nu detta? tänkte jag. Det visade sig att de bara var där för att äta lunch. Praktiskt att ha en brandbil, då får man tydligen parkera var som helst.... Om de inte var så stora skulle jag fundera på att köpa en egen.
  • Kollade upp patienten jag fått blodprovet från i CF-databasen
  • Läste Aftonbladet
  • Läste Expressen
  • 15,25 - dags att hämta blodprovet som tas tre timmar efter att patienten svalt sin Azithromycintablett
  • Suck.... Någon hade ställt in centrifugen på 4 grader. Fick vänta på att den kom upp i 25 grader igen
  • Centrifugera 15 minuter
  • Pipettera upp plasman och in med den i minus 80frysen
  • Åka hem!

När jag kom hem hittade jag det här:

Min älskade man har varit i Stockholm och köpt precis det han vet att jag vill ha - ett vykort på min idol Daniel! Det står på hedersplats på min byrå...

Sen visade Judith mig hur kattlådan ska rengöras när hon är bortrest. Kattlåderengöring är den värsta delen av att ha katt, blä vad det kan lukta illa! Men jag tänker uthärda det också, jag har ju trots allt ätit hennes våffor och scones till middag idag också...

söndag 8 augusti 2010

8/8 Dag 40

Någon gång i våras läste jag att det tar 40 dagar att komma in i en ny vana, nu har jag varit här i 40 dagar och jag måste erkänna att jag faktiskt börjar bli "van" vid det!

Till lunch bjöd Judith på sina jättegoda våfflor och scones med korinter och lite körsbär till efterrätt! Mmmmmm.... Och eftersom hon inte ville ha de som blev över har jag ätit våfflor. scones och körsbär till middag också, mmmmm det också! Jag måste göra scones när jag kommer hem till Sverige och min egen ugn som inte är så komplicerad så den inte går att använda... Banana cream pie ska jag också göra - fruktansvärt gott!

Efter lunch åkte jag till The Arboretum i Arcadia, en botanisk trädgård. Och om man ska mäta allt i anständ till bergen så ligger Arcadia närmare bergen än både Pasadena och stället jag var på igår, titta här:


Träsgåden var uppdelad efter olika teman - Australisk, tropisk, vattenväxter, rosor, orkidéer och massa mer, precis som på Huntingtons garden som jag var på första veckan men mycket större. Australiska trädgården är alltid tråkigast, bara massa bruna torra träd... Men den hjälpte mig i alla fall att komma fram till att de kladdiga löv som alltid fastnar under mina skor när jag går till tåget är eukalyptus. Tack för det!

Jag ska köpa en orkidé när jag kommer hem!


Min framtida trädgård:

De här blommorna var lite roliga, det såg ut som om de bara blivit nerstuckna i marken, de hade inga blad eller någonting. Och så såg de nästan ut som väldigt förvuxna Linneablommor, mycket underliga...

De här blommorna "Lilly of the Nile" finns i i stort sett varenda Pasadensk trädgård, men oftas inte så här fina utan lite solblekta och halvvissna.


Vattenfall:

Ett träd som ser ut att vara på väg att ge upp snart, på väg att ramla ner i vattnet...


En rosenportal vill jag ha....


.....och ett sånt här hus....


.....och ett apelsinträd
Det är allt jag kräver, sen är jag nöjd!

Lila kaktusar:

Undrar om min fredskalla ser ut så här när jag kommer hem?

Och varför blev min blomma inte så här stor och fin utan dog istället?

Suzannes aloe! Inte alla som har en aloe uppkallad efter sig så det är bara att tacka för det!
"Bottle brush tree" - roligt!

Massor med djur var det också där, här är en nästan tam ekorre. Inte alls lika rädd som de här i stan, men det kanske inte är så konstigt - de här blir ju matade av besökarna hela tiden.... Hans kompis satt och åt på en stor jordnöt, så de ser nog inte människor som fiender direkt!

Och påfåglar under varje buske!

Påfågel + Bottle brush tree

Och en liten ödla!
Så det var den eftermiddagen!

Sen åkte jag hem med världens mest ologiska buss, det fanns inga stoppknappar utan när man ville av skulle man trycka på en plastremsa som satt på väggen?! Jag fattade ingenting.... Men jag kom av i alla fall och det är väl huvudsaken...Jag tycker att stoppknapparna är väldig "osynliga" överhuvudtaget på de här amerikanske bussarna oavsett vilken bussmodell det är. De finns liksom inte där man förväntar sig att de borde finnas! Tacka vet jag tåget som i alla fall stannar utan att man behöver agera själv....

Till min stora fasa fick jag precis syn på mitt hår i spegeln och insåg att det ser ut precis så som jag ville ha det 1996... Så som alla Beverly hills och Vännerskådespelerskor såg ut, men som jag aldrig lyckades få till.... Tänk att det var så lätt att åstadkomma av misstag med ett hårspänne och lite spray, tänk om jag vetat det för 14 år sedan! Tyvärr tänker jag inte behålla frisyren trots att 13-åriga Susanne protesterar högljutt!

Från och med nu ska jag sova med fönstret stängt eftersom jag precis såg en dokumentär om "the 20 most horrific Hollywood murders". Hollywood ligger inte långt härifrån.... Det var både styckningar och knivhuggningar och nerskjutningar. Som sagt, fönstret ska hållas stängt!

lördag 7 augusti 2010

7/8 Dag 39

Det blev ingen grönsaksmarknad idag, det visade sig att bussen tog en helt annan väg än vad det stod på internet att den skulle göra så jag hamnade någon annanstan än förväntat, jag vet inte var och jag vet inte vad stället hette, det enda jag vet är att det låg närmare bergen än Pasadena, så jag åkte i alla fall norrut... Men i alla fall så fanns det ett stort köpcentrum där så jag tänkte att jag ju lika gärna kunde gå in och titta lite så att det inte skulle kännas som en bortslösad resa!

Och det visade sig att det inte på något sätt var en bortslösad förmiddag - jag hittade både en höstjacka, svart med volanger skulle man kunna säga men det är inte så konstigt som det låter, och en sport-bh, cerise-rosa och en ögonskugga och ett nagellack. Bra! Hoppas det blir kallt snart så jag kan börja använda jackan och köpa ett par nya, fina stövlar.... Finns massor av sådana här också...

De hade en stor djuraffär där också, men de sålde inga hundar eller katter i den här. Men de hade marsvin! Åhhh, vad jag längtar efter mina egna smådjur! Hoppas de har det bra där hemma och håller sig pigga och friska tills jag kommer hem - håll ut, bara fyra månader kvar!

Och precis som på TV var ett djurhem där för att visa upp två av sina hundar som behövde ett nytt hem. I USA är allt som på TV. Allvarligt.

Jag avslutade med "Bed, bath and beyond". Det finns så mycket fint jag vill köpa, men hur skulle jag få hem allt? Handdukar, sängkläder, badrumssaker och grejer till köket... Varför finns inte såna här affärer i Sverige? Svenska handdukar är jättetråkiga! Varken spetsar eller blommor! Borde emigrera hit bara för handdukarnas skull, det skulle utan tvekan vara värt det...

Busshållplatsen var dock riktigt obehaglig, till och med mitt på dagen så jag kan bara föreställa mig hur den skulle vara nu på kvällen. Den låg liksom i ett parkeringshus, som i en källare, med uteliggare och allt. Av lukten att dömma är det nog där uteliggarna håller till dygnet runt. Ska undvika den hållplatsen i framtiden... Men jag har ju i och för sig ingen anledning att åka tillbaka till det där stället, nu har jag ju redan sett det och det finns ju så mycket annat jag måste hinna se, bara 3,5 månader kvar innan jag lämnar LA ju!
Eftermiddagen gick åt till Facebookkonversationer och att diskutera kartboken med Judith. Hon var imponerad över mina geografikunskaper, jag vet inte om det beror på att jag tyckte väldigt mycket om geografi och lärde mig alla länder och dess huvudstäder med glädje eller om amerikanerna inte har så mycket geografiundervisning i skolan?

Här är några stilstudier av Shimmy som höll mig sällskap på rummet i flera timmar utan att insistera på att kliva på datan och vara i mitt ansikte:






Hon sover och sover och sover....

Och det är precis vad jag ska göra nu!

fredag 6 augusti 2010

6/8 Dag 38

Har haft en ovanligt rolig dag i labbet (och improduktiv...). Nästan hela förmiddagen satt vi och tittade på roliga YouTube-klipp, allt från ett barn som varit hos tandläkaren och fått någon medicin (nerdrogad var han...) som gjorde att han ifrågasatte sin existens ("am I real? Is this really happening") till South park! Det kallar jag en väl spenderad förmiddag! Och jag är glad att jag hanmade i det här labbet...

Men sen vid lunch kom någon som skulle fixa minus 80-frysen som insisterar på att inte bli kallare än -60 så då fick vi bli lite seriösa igen... Annie (labbansvarig) hade sagt åt Ron att han måste se lite arg ut när frysmannen kom för att han skulle ta problemet på allvar så då var det bäst att stänga av YouTube...

Paul har tydligen fått för sig att det tar ungefär en halvtimme att köra en HPLC - Albert och jag höll på i sex timmar innan vi var färdiga, även om en stor del av tiden var väntande så är det definitivt inget man gör på en halvtimme! Jag tror inte Paul har jobbat i ett riktigt labb på länge... Men han verkar lika rädd för HLPC´n som alla andra så jag har en känsla av att det inte är en apparat han använt speciellt ofta även vid de tillfällen då han varit i labbet...

Men vi körde i alla fall varsinn HPLC så på måndag får vi se vem av oss som pipetterade bäst. Hoppas det var jag, känner att jag måste hävda mig lite inför Paul som var så tveksam över om jag var redo för att köra en egen HPLC-runda...

På kvällen var jag och Judith och två grannar ute och åt mexikanskt. Det enda mexikanska jag ätit förut är tacos. Idag tog jag något som jag inte kommer ihåg vad det heter, men det var i alla fall som en fritterad skål fylld med ris och grönsaker. Helt okej, men jag måste erkänna att det mexikanska köket nog inte kommer bli en av mina favoriter, jag tycker allt smakar likadant. Men tacos är gott, så länge de inte är för starka... Smakade något mexikanskt av Jason idag till lunch, det var fruktansvärt starkt! Fick blanda ut det med min spaghetti och vegfärssås (inte köttfärssås!) för att inte bränna sönder tungan. Men troligtvis var det inte så starkt för de andra... Det är nog bara jag som har ovana, svenska smaklökar...

I alla fall så var det en trevlig restaurang, typiskt så som man tänker sig en mexikansk restaurang, till och med med ett trepersoners band som gick runt och spelade gitarr och fiol och sjöng - bland annat så sjöng det för en pappa som var där med sina tre tonårsbarn, barnen så ut som att de höll på att skämmas ihjäl och Judith tyckte de var för högljudda så de uppskattades inte av alla...

Imorgon ska jag på grönsaksmarknad - mycket tyskt!

torsdag 5 augusti 2010

5/8 Dag 37


Den här synen möter mig varje morgon när Judith inte sovit hemma, Popo sitter hopkrupen utanför min dörr medan Shimmy sitter i trappan, alltid ett trappsteg ner. Och så har ju Shimmy börjat bära upp sina leksaker och lägga utanför dörren också. När jag kommer ut sätter Popo igång att jama väldigt bestämt och går långsamt ner för trappan (hon är ju som sagt 20 år så det går långsamt!) men håller hela tiden koll på att jag kommer med henne ner och väl nere vill hon ha sällskap till frukosten. Vad söta de är! Synd att jag ska vara allergisk, jag kan faktiskt inte leva på allergitabletter i 20 år...

Jag har varit jättetrött idag och jag skyller dels på allergitabletten - cetirizin är inte bra för mig, jag blir trött och extremt torr i munnen, när jag tar desloratadin känner jag mig precis som vanligt, men jag måste ju ändå äta upp mina cetirizintabletter. Men jag får ta dem på dagar när det inte är så viktigt om jag är pigg eller inte... Och så är ju desloratidin lite svårare att få tag på utan recept så det gäller ju att vara lite sparsam med dem. Men i och för sig är de kanske receptfria här i USA, måste kollas upp!

Men allergitabletten bär inte hela skulden - jag hade svårt att sova igår, dels för att Shimmy var fullt övertygad om att hon kunde ta sig in i skåpet utanför min dörr, som Judith har satt en sån där barnspärr på för att Shimmy inte ska ta sig in där, men hon kan öppna den en liten bit så det var ett väldigt dunkande ute i hallen. Och sedan kom det en helikopter och lyste in genom mitt fönster!! Vad ska man säga? Sånt händer bara i USA...

Så hittills har jag varit med om skottlossning, jordbävning och helikopter utanför fönstret. Och jag ska vara här i 120 dagar till, tänk vad mycket spännande jag kommer få vara med om ifall det fortsätter i den här takten. Men vad mer kan hända egentligen? Skallerormsmöte på promenaden kanske? Tydligen kan det hända att björnar förirrar sig in mot stan också, så vi får väl se vad som händer härnäst! Ser fram emot nästa händelse med spänning...

På labbet hände det nog inget som var värt att namna idag, förutom att jag missade chansen till en chokladmunk eftersom jag inte fattade att de var till oss i labbet och när jag fattade det var de redan slut. Bittert...