söndag 4 juli 2010

1/7 Dag 2


Det högsta huset jag sett...


Höga hus sedda från Pershing Square



Hotellrummet. Snygg fotöjl va? Handen alltså!



Lampa utan lysknapp - vill man tända den eller ändra lysstyrka rör man foten. Konstiga saker här i utlandet...

Jag har faktiskt sovit ganska bra trots en stenhård och knölig kudde. Jag gick och la mig redan 20,30, då var klockan 5,30 i Sverige så det var inte så konstigt att jag var trött… Sedan vaknade jag vid 02.00 och var glad att jag inte gick efter den svenska tiden för i så fall hade det verkligen varit dags att gå upp, så det var bara att somna om. Sedan lyckades jag sova till 05,30 men sen var det ingen ide´att försöka mer. Fast jag kunde ju inte gå upp och duscha heller, för då hade väl personen som bor granne med duschen blivit tokig på mig…

Nu är klockan 8,23 och jag sitter här och tittar på morgonTV, nu håller Obama ett ”integration speech”, och väntar på att stan ska öppna så jag kan ta mig en tur och se vad jag hittar. Jag har precis varit ute och ätit frukost, en plastbägare med youghurt müsli och jordgubbar och en kopp te. Jag beställde en mediumstor kopp, hade helst velat ha en liten men det fanns inte… I alla fall, mediumkoppen var minst 0,5 liter stor, undrar hur stor den stora koppen är?

Sedan tog jag en ny väg tillbaka till hotellet, jag tror jag hittade en matvaruaffär. Får se om jag hade rätt när den öppnar! När jag kom tillbaka till hotellet var det flera gäster som satt här och åt frukost, måste fråga om det ingår i rumspriset eller om man måste betala extra för den, den såg inte så rolig ut så om jag ska betala för den kan jag lika gärna gå ut och köpa något istället.

Rolig sak hittills idag:
• Väderpresentatör i tight leopardmönstrad klänning

Och så har jag faktiskt sett en trebent hund – precis som i SPCA-programmen på Animal Planet!

Och nu visar de en hemlös katt på TV som behöver ett nytt hem, precis som på SPCA det också!

Idag ska jag försöka få ett amerikanskt telefonnummer, ska prova att fråga efter ett ”pre-payed”. I Desperate Housewifes var det faktiskt en av huvudpersonerna som hade en ”pre-payed phone” för att dölja sin identitet (vem har sagt att man inte lär sig nåt av det programmet?) och igår stod det något om de här telefonerna i Expressen som jag läste på flyget – den där ryska spionen hade använt ett sånt. Får se vad jag hittar!

Sen vill jag som sagt hitta en matvaruaffär, såg att det finns ett rum med micro och matbord här på hotellet, jag blir galen på att köpa mat ute hela tiden! Man vet ju aldrg vad man får. Och typ något seveneleven eller nåt liknande där de har billigt te…

Sedan efter lunch ska jag hitta rätt buss och ta mig till skolan och prata med hon som är ansvarig för J1-studenterna och om min handledare har tid, han verkar vara en mycket upptagen man, så ska jag säga hej till honom också.

Klockan är snart 9.00 och jag är redan trött, hur ska den här dagen sluta? Hur länge orkar jag vara vaken ikväll? Måste försöka komma in i rätt tidszon, ska försöka satsa på 22, men det kanske är lite väl ambitiöst…

Men först av allt ska jag ta reda på hur mycket 66 – 75 fahrenheit är i celsius så jag vet vad jag ska ta på mig!

Del två
Det visade sig vara svårare än jag trodde att ta sig till skolan, men nu när jag vet vägen är det faktiskt jättelätt….

Jag började med att gå på buss 71, precis som jag blivit tillsagd att göra. Men sedan fick jag för mig att den gick åt ”fel” håll eftersom den åkte i motsatt riktning från unviersitetet, så jag gick av. Det skulle jag inte ha gjort… Men jag trodde i alla fall att jag gjorde helt rätt och gick över på andra sidan gatan. När nästa buss kom frågade jag busschaffören vilken buss jag skulle ta till USC. Hon var den hjälpsammaste människan jag träffat på länge, så snälla är inte de svenska busschafförerna (i alla fall inte de jag träffat i Uppsala och Göteborg) och flera passagerare engaerade sig också i min resa och kom med goda råd om hur jag skulle komma fram. Sen så fick jag ett gratis 1-dagsbusskort, tänk om alla busschaufförer var så snälla! Som sagt, amerikanerna är verkligen hjälpsamma!

I alla fall så skulle jag byta buss på ett ställe för att komma rätt, och jag undrar vad det var för ställe egentligen, jag tror i alla fall inte jag tänker gå dit igen – det kom fram en man och erbjöd mig en konstig cigarett. Nej, det var inte en vanlig cigarett, det kunde man gissa när han dansade vidare längs gatan efter att jag vänligt men bestämt sagt tack, men nej tack!

Men. När jag till slut kom fram till skolan efter att ha stått och väntat på bussen i ungefär 100 år visade det sig att jag åkt till fel campus – det finns USC och USC health science center. Jag skulle alltså till HUSC men kom till USC. Suck tänkte jag och satte mig och väntade på en ny buss som skulle ta mig till rätt campus, men den här gången behövde jag bara vänta i 20 minuter. Så jag var inte framme på skolan förens efter 16.00, stressad över att alla kanske redan gått hem. Som tur var hade inte alla gått hem utan alla de jag behövde prata med var fortfarande kvar.

De var trevliga amerikaner de också – den första personen jag träffade gav mig mailadressen til en tjej som kan hjälpa mig att fixa ett telefonnummer och visa mig runt. Sen försökte hon hitta någon som kunde visa mig vilken buss jag skulle ta för att komma tillbaka till hotellet, men det lyckades hon inte med, för alla hade gått hem för dagen… Men det löste sig också, jag fick skjuts av en som jobbar på labbet där jag ska vara.

Min handledare var också jättetrevlig, han såg ut som en typisk forskare som skulle kunna gå runt med en bok under armen hela dagarna. Han erbjöd sig att komma och hämta mig på morgonen om det blir så att jag kan bo i Pasadena och hjälpa mig att hitta vilken buss jag ska ta om han inte hämtar mig, snällt det också! Jätteroligt att alla är så trevliga och engagerade i alla fall!

Roliga saker:
• Har sett en äkta amerikansk polisbil med högtalare på taket och allt…
• Reklam för receptbekagda läkemedel på TV:
- ”Är du gravid och deprimerad? Ta Cymbalta”
- ”Har du haft en hjärtattack? Fråga efter Plavix”
- ”Vill du kunna ha sex när som helst när du finner dig vara i en romatisk situation? Fråga efter Cialis”

De får det att låta så lätt…

Imorgon klockan 9.00 är det veckomöte. Ska försöka hinna dit i tid, får se om bussarna vill samarbeta med mig imorgon. Handledaren var lite orolig för att det inte skulle stämma med mitt ”sömnschema”, men det blir inget problem, jag skulle gärna ha mötet 4 på morgonen istället…

Nu ska jag ta och kolla färdigt på Dr Phil, sen ska jag gå ner i receptionen och kolla om det finns någon ledig data så jag kan kolla lite mail och kanske lite facebook…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar