Handling och konsekvens

Vilhelm har inte riktigt förstått det där med att inte följa sin första impuls - tappar man bollen kan man inte bara kasta sig efter den! Men visst är han duktig på att stå!

Jag har kommit på en till sak som Vilhelm kan utan att vi vetat om det, när man pekar på något så tittar han inte längre på fingret utan han tittar på det man pekar på! Han förstår mer än vi tror, nu (eller för länge sedan...) har han förstått sambandet mellan att vi pekar och att vi vill visa honom något intressant.

Förresten så har han börjat säga "mamma" och "daddy", jag tror den där fiskoljan gjort verkan snabbare än jag anat, det blir inga problem att få in honom på Engelska skolan om han redan är tvåspråkig helt av sig själv... Fast han förstår nog inte själv vad han säger, han säger det inte till någon av oss utan bara för att det är ett roligt ljud. Vi satt och hostade åt varandra en lång stund innan läggdags, jag hostade, han härmade och tvärtom. Så kommunicerar vi i den här familjen. 

Är det inte dags att lägga undan babygymmet? Nja, vi väntar lite till, han tycker fortfarande att leksakerna som hänger i det är roliga.

Fast det är ännu roligare att försöka resa sig!

Oj, oj, oj vad han tränar på krypandet. Dag och natt, bokstavligt talat. Ibland står han på knä och lyfter en hand eller en fot i taget men förstår inte riktigt hur han ska sätta ner handen/foten längre fram för att ta sig framåt eller så står han på händer och fötter och gör "armhävningar". Vilken dag som helst borde han komma på hur man tar sig framåt, men det verkar krävas mycket träning och mycket tanke!

Mitt sista 10-timmarspass imorgon. På torsdag är det ledig dag då ska vi plocka blåbär, om vädret tillåter, fixa och greja med Vilhelms rum och bli frisk från förkylningen.

"Vad säger du tanten?!"

Jag som trodde att förkylningen var över - den har kommit tillbaka men ny styrka. Det känns som att jag har snor i hela örontrumpeterna, jag hör inget, kan inte andas och har ont i nacken och revbensmusklerna och huvudet. Det blir en intressant dag på jobbet imorgon - pensionärerna hör inte vad jag säger och jag hör inte vad pensionärerna säger. Intressant är bara förnamnet. Det känns som att jag har huvudet i en kastrull.

När mamma är sjuk får Vilhelm sköta underhållet här hemma. Fixa tvätten:

Åka och besikta bilen (den gick igenom!):

Hos farmor fick han i alla fall vila lite från hushållsarbetet och leka med sitt favoritlock:

Eftersom jag inte ska jobba på Erikslund förens på lördag var jag absolut tvungen att ta en sista tur på rean, vem vet om den finns kvar på lördag? 3 för 2 på Polarn och Pyret:

Och så hittade jag tre jättefina bh:ar på halva reapriset. Vilken lyx att äntligen kunna köpa en bh som inte är en amnings-bh! Snart ska jag dra ner ännu mer på amningen, Vilhelm börjar verka lite ointresserad och jag vill ha tillbaka min kropp, men säger Livsmedelsverkat att man ska delamma tills barnet är 1 år så tänker jag delamma tills barnet är 1 år. Punkt. Avslutningsvis hittade jag en bikini som jag kan ha på babysimmet till hösten. Man kan ju inte se ut hur som helst när man ska på babysim, då får ju Vilhelm skämmas!

Moster Linnéa har varit på Liseberg:

Vilhelm tyckte att påsen var jätterolig och att prislappen var god att tugga på! Hmmm, hur ska det gå på 1-årskalaset? Jag måste träna honom att se tacksam ut...

Hello new micro!

Eftersom jag fick så extremt mycket pengar i lön (....eller...?) så tyckte jag att vi äntligen kunde unna oss att investera i en ny micro. En micro som är så ny att man inte behöver använda en polygrip för att vrida fram antal minuter. En micro på vilken man faktiskt kan ställa in en tid och inte behöver äta söndermicrad supervarm mat för att det inte går att ställa in tiden. En micro med en startknapp. Det är vad jag kallar vardagslyx på hög nivå!

Nu ska vi micra Vilhelms mat i exakt 30 sekunder och vår egen mat i exakt 2 minuter. Oj, oj, oj vad bra vårt liv kommer bli nu när denna nya micro kommit in i våra liv! Tack för de här sju åren gamla micron från Tyskland.

Vilhelm har förutom microinköp även ätit hallon:

....haft ett youghurtskägg:

....stått och hängt vid kudden:

.....lekt på mattan:

.....tvättat tre maskiner tvätt:

Han har mycket att hinna med på dagarna! Och inte blir det mindre att göra när mamma och pappa bara latar sig och sover ända till 9.30.

Nu ska jag sälja lite gamla kläder på Tradera, jag har definitivt gett upp det där med att någonsin komma i strorlek 34 igen.

Grilleftermiddag

Wiiiieeee!

Nu har jag jobbat två dagar i rad på Erikslund och jag har faktiskt börjat få tillbaka lite arbetsglädje igen - det är ju som semester att jobba där! Men det värsta (bästa?) är att det ligger mitt i ett stort shoppingcenter så jag har redan hunnit med två shoppingturer. Det är nog tur att jag inte jobbar där alltid, då skulle lönen vara slut innan den kommit in på kontot...

Veckans bebisshopping:

Efter jobbet kom jag hem till en riktig grilleftermiddag tillsammans med Jockes mamma, moster och syskon. Halloumiost är verkligen extremt god! Dumt att jag inte ätit det sedan jag tog studenten trots att jag tyckte den var extremt god då också. Ibland är jag så trög så att jag blir irriterad på mig själv. Exempelvis så är det bästa godiset jag vet "Maltesers" (stavning...?) sedan jag köpte det i England 2001. Nu är det många, många år sedan det godiset kom till Sverige men jag har inte kommit mig för att köpa det än trots att det är det bästa jag vet. Trög är bara förnamnet.

Tok-Vilhelm busar:

Bättre än sittkudden? Om man sätter honom i en låda kan han omöjligt lägga sig ner.

Vilhelm fick en hel hög med presenter från farmor och fastrarna:

Jocke blev jätteglad över fotbollsstället, jag tyckte det var ganska praktiskt med en mjuk verktygslåda så att han inte bankar sig själv i huvudet med bultbrädehammaren mer. Han borde ha blåmärken i hela ansiktet nu, han har slagit sig både i olika skåp, bordet och klosslådan, men enda gången han fick ett blåmärke var när han fick dammsugarmustycket i pannan (anmäl oss inte till socialen, det var verkligen inte meningen, jag skulle ju flytta på den just för att han inte skulle få den i huvudet och så tappade jag den... Dålig mamma...).

Nu har Jocke äntligen målat fårdigt Vilhelms skåp så nu ska vi börja inreda hans rum. Kanske, kanske ska han få börja sova där också. Vi skjuter fram det hela tiden, hur ska vi klara oss utan Vilhelm bredvid oss?

Gymnastikkudden

Vi har fått låna en specialkudde av sjukgymnasten som tydligen ska motivera Vilhelm att sitta mer. Titta vad bra det gick:

Efter fem minuter kan han både sitta och resa sig själv. Bra! Då är det väl bara att lämna tillbaka kudden nu då?

Sommarens varmaste dag

Okej, jag ska sluta klaga, det var faktiskt inte så jobbigt med ett 10-timmarspass som jag trodde. Speciellt inte när man har 17 kunder på 10 timmar. Värre var det idag. Jag skulle jobba på apoteket vid IKEA och eftersom jag aldrig jobbat där tidigare så vill man ju göra sitt bästa intryck. Jag vaknade med så ont i nacken så att jag inte kunde röra huvudet och knappt resten av kroppen heller, det har aldrig hänt förut, jag brukar ju alltid vara frisk! I alla fall så tänkte jag inte stanna hemma på grund av lite outhärdlig smärta och det var en ganska intressant upplevelse att köra bil utan att kunna röra på huvudet (det är väl för sådana här tillfällen man har backspeglar...?). Jag får hoppas att jag inte såg alltför ansträngd och konstig ut under arbetsdagen.... Jag kände mig faktiskt lite bättre efter två Alvedon, en Ipren och en Diklofenak.

Eftersom jag slutade redan klockan 15 så hade jag massor med Vilhelm-tid att hinna med när jag kom hem. På årets varmaste dag blev det såklart ett bad i poolen!

"Usch, vad varmt!"

Mina favoritkillar är redo för poolen:

Bada!

"Kolla mina muskler!"

Bada på mage:

Lilla grodan:

Lite bus med pappa efter badet:

Vilhelm kollar vad som finns i hinken....

Jag tror vi borde ha tagit badet efter middagen istället....

Idag har Vilhelm inte haft det lätt. Jag hoppas verkligen att de där tänderna kommer snart! Han ville inte äta middag förens han fick sitta i mitt knä och efter att han legat i sängen och skrikit och gnällt i en timme gav vi honom en alvedon för han måste ha haft ont. Han brukar ju somna på en gång annars!

Så vi hoppas på att få se två små tänder imorgon. Eller 32 små tänder så att vi har det avklarat på en gång.

Fyra glada bebisar

Okej, okej, det var inte så farligt att börja jobba igen som jag trodde. Det var faktiskt ganska roligt ända fram till 17.55 då det kom in fyra kunder som alla ville sitta och dra sin livshistoria eller krångla til sina ärenden riktigt ordentligt. Jag satt inte i bilen förens 18.25. Kära läsare, lova mig att aldrig någonsin gå in på ett spotek fem minuter innan stängning, det uppskattas inte av personalen.  

Vilhelm har varit snorig idag, inte förkyld för han har inte feber, men snorig så att vi fått droppa saltlöning i näsan på honom och då har han nyst ut långa snorsträngar. Han har varit lite tröttare än vanligt också så det är kanske någon liten sjukdom?

Glad bebis:

Imorgon jobbar jag min värsta dag någonsin (ja, jag är inte bara lite sur på den som lagt schemat!),  10-20.15, i Västerås dessutom. Jag är ensam farmaceut på apoteket hela dagen så lunch får man ta mellan kunderna. Hur kan man lägga ett schema så att man inte får en riktig rast på över 10 timmar? Och varför måste jag som har en bebis som ska ammas innan han sover jobba till 20.15? Jag kommer ju inte vara hemma förens tidigast 21.00. Hur har schemaläggaren tänkt att vi ska kunna hålla Vilhelm vaken tills dess? I-r-r-i-t-e-r-a-n-d-e! Inte konstigt att jag börjar tröttna på att jobba på apotek...

Men det positiva är i alla fall att det bara är 41 dagar kvar till mammaledigheten och att Vilhelm är lika gullig och söt som vanligt!

42 dagar till frihet

Trampa, trampa, trampa, hoppa, hoppa, hoppa!

Helgens upptäckt har varit att göra smack-ljud med tungan, det är så roligt så att Vilhelm måste göra det hela tiden och när man svarar med samma ljud blir det dubbelt så roligt!

Imorgon börjar jobbet igen. Finns det någos som tvivlar på att jag 100 gånger hellre hade varit hemma hos Vilhelm. Bara 42 dagar kvar till sex månaders mammaledighet. Så det är bara att klistra på sitt trevligaste leende och sin mest empatiska min och stå ut i 42 dagar till. Dessutom är det lön på onsdag.

Klappa fiiiiint

Vilhelm har faktiskt blivit lite snällare mot marsvinen, nu lossnar det inga hårtussar när han bara ska klappa dem lite.

När jag satt och skrev föregående mening kom jag att tänka på en sak - hur ska vi lyckas övertyga Vilhelm om att hålla sig borta från burarna när vi tar in dem till hösten? Han har ju blivit extremt mycket rörligare redan nu än vad han var när marsvinen flyttade ut så jag vågar knappt tänka på vilken fart det kommer vara på honom om 1.5 månad. Vi får hitta på något. Jocke brukar faktiskt vara bra på att hitta på smarta lösningar. I värsta fall får stackarna flytta in i lite mindre burar som man kan ställa upp på något bord men de har ju vant sig vid att ha lite utrymme så då blir det nog bråk både här och där. Hmmmm..... 

Världens stoltaste Vilhelm som har lärt sig att göra armhävningar och att stå på fötter och händer istället för knän och händer. Han är ju starkare än mig, jag kan absolut inte göra en endaste arnhävning!

Idag har vi varit hos Jockes kompis och lämnat tillbaka lite kläder i storlek 62 och fått låna lite i storlek 74 (Tack!!). Tänk att min lilla, lilla bebis skulle bli så stor så att han kan ha storlek 74! Det roliga var att vi där träffade en bebis som var född bara en vecka innan Vilhelm och även om han växt ifatt den understa normalkurvan så är han fortfarande mindre än en "vanlig" bebis. Och jag upptäckte hur roligt det är att prata med andra mammor som bara vill prata bebis. Ingen på mitt jobb har ju ett lika litet barn så det blir mest prat om dåliga scheman och semesterplaner. Oj, oj, oj vad jag ska se till att träffa andra mammor när jag är ledig i höst!

Dagens jordgubbsskörd blev den största någonsin:

Nästa år ska vi utöka jordgubbslandet.

Nu ska jag ta och framkalla lite kort, jag har inte kommit längre än till fjällsemestern.

Grisen och vaniljsåsen

Semestern måste utnyttjas till fullo till sista dagen och jag behöver barnsäkra gardiner och nya blommor till lådan framför köksfönstret. Därför åkte vi idag till Åsby i Hallstahammar. Barnsäkra gardiner innebär gardiner som inte hänger ner på golvet för att förhindra att Vilhelm drar i dem och får en gardinstång över sig och bryter ryggen. Inget katastroftänk alls...

Spännande rök i vattnet:

Leksaksavdelningen. Den här tyckte jag inte var så rolig och tyckte inte att Vilhelm skulle ta med sig den hem.

Fina blommor gör Vilhelm glad:

Men de har inte bara blommor och inredning där utan också ett litet minizoo. Grisarna i Hallstahammar var lika spännande som grisarna i Sundsvall, speciellt när de låg så nära stängslet så att han hade kunnat känna lite på den. Men där satte jag stopp, grisen var lite, lite lerig och Vilhelm vill ju gärna ha sina händer i munnen. Inte så bra kombination tyckte mamma.

Kaniner är också roliga:

Men en liten leksak fick han ändå med sig hem (och en skylt till dörren på hans rum) - en grön larv!

Först var den lite otäck att känna på men efter ett tag vaisade han den stackars larven ingen respekt utan drog den i ögonen och håret. Det är inte lätt att vara leksak och gosedjur till våldsamma Vilhelm.

På kvällen blev det grillning med mormor, morfar och moster och till efterrätt blev det en ovanligt god vinbärspaj med maräng.

Eftersom det fortfarande är semester och man inte ska ha några regler på semestern fick VIlhelm smaka lite vaniljsås. Lika gott som glass!

"Ge mig mer sås! Nu!"