Sitter och väntar på att Tim ska vidarebefodra resultaten från ELISAn. Så här blev det idag: Jag började med att organisera upp alla prover. Förstår inte vem som hade rört till dem, jag har ju alltid lagt in dem i frysen i nummerordning. Hmmm... Sedan visade det sig att maskinen inte fungerade (ovanligt att saker och ting inte fungerar...). Men Tim fick igång den framåt eftermiddagen i alla fall. Sen bestämde han sig för att köra alla prover själv. Varför då detta?
- Jag är en kvinna
- Jag är dum
- Alla kvinnor är dumma och förstår sig inte på sånt där komplicerat labbarbete
- Det finns en liten möjlighet att han inte ljög när han sa att det egentligen bara behövdes en person för att utföra det här arbetet så jag kunde göra något annat så länge om jag ville
Jag har ingen självkänsla så jag satsar på nummer två.
Men jag och Al fick beröm av Paul för vårt fina HPLC-diagram. Fast det behövs ändå ungefär 100 förbättringar och optimiseringar innan vi kan börja köra patientprover... Men det som är bra är att jag nu fattar lite mer hur HPLCn egentligen fungerar så nu behöver jag inte vänta på att Al ska ha tid och hjälpa mig hela tiden. Ska köra hårt nästa vecka, sen åker Al på semester i en vecka och då har jag ingen att fråga in case of emergency...
Undrar om det här är världens tråkigaste blogg? De senaste veckorna har den ju nästan bara handlat om labbarbete. Bättring utlovas! Bara en vecka tills familjen kommer hit och 4 veckor till 10års/bröllops/semesterresan - då blir det lite omväxling i bloggen!
På vägen hem satt jag bredvid (ofrivilligt, han satte sig bredvis mig och inte tvärtom) den värsta personen någonsin. Dels luktade han extremt äckligt (inte bara svett utan något mycket värre), så jag höll andan så mycket som möjligt i 20 minuter, hade helt ont i diafragman till slut. Dels så somnade han och gick inte att väcka när jag skulle av, så det var bara att ta och klättra över sätet för att komma ut... Detta var ett av de fåtal tillfällen när jag önskade att jag hade en bil istället... Och lukten kommer jag nog aldrig få ut ur näsan...
Nu ska Judith och jag ut och äta middag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar