tisdag 12 oktober 2010

12/10 Dag 105

Det jag alltid hävdat är nu vetenskapligen bevisat:

http://www.expressen.se/halsa/1.2170923/i-dag-ar-det-den-stora-depparedan

Tisdagen är veckans värsta dag! Tisdagen är dagen då man insett att det inte var en engångsföreteelse att man måste gå upp tidigt och ta sig iväg någonstans (skolan/jobbet) och samtidigt är det fruktansvärt långt kvar till helgen, så långt att det inte finns något hopp om att någonsin få se en helg igen.

Och morgonen var ungefär likadan som igår - trött och illamående (oh no! Morgonillamående! Kan bara betyda en sak...) Trött för att jag inte kunde sova (fram till att jag bestämde mig för att nu fick det vara slut på det här larvet, bestämde mig för att somna och somnade. Ska prova om det fungerar i kväll också...). Illamåendet var en lite intressantare fråga som också har fått sin lösning nu - jag tog och kollade vad min nyinköpta müsli innehåller egentligen och såg att den innehöll väääldigt mycket socker! Så nu har jag gått och köpt mina gamla vanliga tråkiga flingor med russin istället - ganska sockerfria.

Att man ska behöva kolla innehållsförteckningen på allt man köper i den här landet...

Har faktiskt gjort en testkörning på HPLC:n idag, imorgon blir det allvar! En av ingredienserna är så frätande att man bara får mäta upp den i dragskåpet - det gjorde inte Al, han sa till mig att hålla andan medan han mätte upp den på bänken bredvid mig istället. Så kan man ju också göra... Har jag fått frätskador på lungorna så vet jag varför...

Jag visste väl att jag kunde lita på Tim - ELISA-grejen är bokad på fredag! Vi får resultaten efter helgen, men så ville Paul diskutera dem med oss innan jag börjar skriva nåt och han har inte tid förens veckan efter... Suck... Jag vill ju komma igång och skriva så fort jag får resultaten! Hoppas jag får ett litet HPLC-relutat jag kan analysera innan dess i alla fall...

Vi hade lunchmöte idag, Tim ska hålla en presentation om sitt arbete på en CF-konferens nästa vecka så han ville ha lite feedback på sin powerpoint innan han visade den för 100-tals människor. Så vi fick väldigt goda baguetter, tonfisk tog jag inte helt oväntat. Och sen blev jag utfrågad om svenska matkultur... Men jag äter ju ingen typisk svensk mat! varken falukorv eller köttbullar. Al kom utan att tänka på det med dagens kommentar "I dont like balls that much". Han menade att han inte tyckte så mycket om köttbullar... Alla utom handledarna satt och försökte att inte skratta. Antingen uppfattade de inte vad han sa eller så tyckte de inte att det var så roligt...

Och så fick jag förklaringen på varför jag inte kunde hitta en av patienterna vars demografiska data jag skulle dokumentera igår (och som var anledningen till att jag fick lämna datan och allt var borta när jag kom tillbaka...). Hon hade dött. Och hon var lika gammal som jag. Hoppas, hoppas, hoppas att jag får friska barn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar