lördag 13 november 2010

13/11 Dag 137

Kan inte andas med stängd mun tack vare katterna. Jättetorr i munnen. Kommer ha 17 hål i tänderna när jag kommer hem. Och filminspelningen hos grannen driver mig till vansinne - idag har samma fras "Yeah, we´re going to Superbowl!! Yeah!! Ha, ha, ha, ha!!" upprepats ungefär 250 gånger. Okej, de kommer inte hända hemma i Sverige så jag får väl passa på att njuta av att vara mitt i händelsernas centrum...

Usch vad det kändes som slöseri på en väldigt fin och solig lördag att sitta inne och skriva på uppsatsen idag! Efter att ha lagt till alla diagram är jag nu uppe i 54 sidor.... Känns som att jag måste rensa lite! Eller behålla allt och ge ut en liten bok om Azitromycin och cystisk fibros istället...

Men jag tog i alla fall en paus och gick ut för att leta reda på de där jeansen, som jag dock inte hittade. Vad jag däremot hittade var två tröjor, en kortärmad och en tjock som blir bra i New York under min tunna "vinterjacka". Så det var ju bra.

Dessutom:

30 grader varmt, palmer, blå himmel
....och en julren


Idag var han som eventuellt ska hyra mitt rum när jag har flyttat här och tittade, en tysk som gör PhD i fysik. När han hade gått satt Judith och jag som två ungmöer och kunde inte sluta prata om hur bra han verkade och hur snäll och trevlig och perfekt han var. Vi behöver båda en man... Min är här om 108 timmar och 35 minuter!

Jag kommer sakna Judith! En bättre rumskompis/hyresvärdinna eller vad man ska kalla henne för hade jag inte kunnat hitta! Ikväll bjöd hon på middag och imorgon blir det brunch - jag blir ju jättebortskämd! And I like it...

Judith berättade en intressant (vet inte om jag vågar säga rolig...) sak om när hon bodde i Israel när hon var liten - hon fick lära sig arabiska i skolan och på hennes nybörjarkurs fick de lära sig helt vanliga, basic saker som man brukar få lära sig på en språkkurs. Hennes äldre kompis som gick fortsättningskursen fick däremot lära sig saker som "helikoptern kraschade men piloten hann som tur var skjuta ut sig med fallskärmen". Ha, ha eller? Vågar man skratta...? Varför fick jag inte lära mig såna användbara fraser på tyskakursen? Vad ska jag nu säga om någon frågar mig hur det gick med helikoptern och piloten? Tänk om tysken hade frågat idag och jag inte hade kunnat svara? Det hade blivit en väldigt pinsam situation!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar