....har enligt mig och mina husmorsgener varit att köpa färdiga plättar, hellre dör jag. Men nu är förfallet nära och alla gränser är släppta för idag köpte jag 40 stycken färdiggräddade plättar. Nu är sammanbrottet nära. Men jag tyckte i alla fall inte att de var så speciellt goda, tur var väl det.
Idag hade Vilhelm gått upp 30 gram - bara 10 gram kvar till födelsevikten! Så här glad blev han när han fick höra det:
Sen blev han lite bekymrad:
Han hade en ny sköterska idag, hon var helt imponerad av hans hår, det är vi också. Nästa gång jag går till apoteket ska jag köpa med mig en hårborste, även om jag inte får använda den nu känns det roligt i alla fall!
Här är det berömda håret:
En till sak som är rolig är att han börjat få öron som ser ut som människoöron och inte marsvinsöron. Den första veckan hade han i stort sett inget brosk i öronen så de låg mest bara platt mot huvudet men nu ser de ut som ett öra ska se ut. Lika stora öron som jag har han fått, men killar kanske inte bryr sig så mycket om sånt får vi hoppas...
När vi kom tillbaka efter lunch hade han på något sätt lyckats åla sig ur sitt "bo" (de kallar det så, det ska efterlikna en livmoder med klart avgränsade och stabila väggar för att de för tidigt födda ska känna sig mer hemma) och låg halvvägs utanför istället. Sköterskan sa att hon försökt lägga honom rätt men att hon gett upp eftersom han bara kröp ut igen eller sträckte armar och ben åt alla håll samtidigt. Hon sa att han kommer bli en sån där kille som ingen flickvän kan dela säng med för att han tar för mycket plats och sprider ut sig över hela sängen... Det kan nog stämma om han nu ska bli två meter lång!
Det är svårt att gå ifrån honom när han är vaken, speciellt när han håller fast fingret. Det gör ont i mammahjärtat...
Idag var han vaken i mer än en halv timme innan middagen, han hann med både tvättning, blöjbyte, undersökning av det där märket på foten och lite amning innan han fick mat. Sedan tvärsomnade han och låg och snarkade med öppen mun, helt utslagen...
Gulleplutt!
En stor händelse imorgon är att han kommer få byta ut kuvösen mot en värmesäng - äntligen behöver man inte känna att man stänger in sitt barn i en plastlåda! Ett steg närmre frihet... Bara han får bort elektroderna så kan man behandla honom som en helt vanlig liten bäbis utan att oroa sig över att någon elektrod ska lossna och dataskärmen börja pipa och sköterskorna komma springande (fast det gör de inte längre, vi har fått en liten dosa vi kan stänga av pipandet med, de litar på att vi klarar av att lösa situationen själva!).
Lite sova nu kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar