Jag börjar nästan tro på det där med karma - härom dagen fick vi hjälp av inte bara en utan två personer att starta bilen när den laddat ur batteriet och idag fick vi en kartong mums-mums av ett annat föräldrarpar på avdelningen (vi har gått pch dreglat över den där kartongen i flera dagar...). Men vad har vi gjort för att förtjäna detta?
Idag fick Vilhelm äntligen byta ut den förhatliga kuvösen mot en värmesäng med varmvattenmadrass som håller 37 grader, varmt och gosigt och en bra 2-veckorspresent:
Men nu känner jag nästan att jag vill säga till de andra föräldrarna och sköterskorna att inte föra så mycket oväsen när Vilhelm sover, trots att alla är i stort sett knäpptysta i rummet tycker jag ändå de är för högljudda för min stackars lilla älsklings öron. Fast jag tror inte han är så känslig trots allt - det blev något fel på värmesängen när den höll på att ställa in sig så den började tjuta så att sköterskorna trodde det var brandlarmet som gått igång, men Vilhelm brydde sig inte ett dugg, han fick inte ens ökad puls... Nästan så jag börjar fundera på om han är hörselskadad, men å andra sidan kan han hoppa högt när av ljudet när någon drar i snöret som tänder lampan till kuvösen bredvid så det ska nog inte vara några problem.
Leende:
Kanske för att han gått upp 35 gram till idag, nu är han långt förbi sin födelsevikt! En av sköterskorna sa att hon aldrig sett något liknande - hur kan någon som är född så mycket för tidigt må så bra? Och doktorn bara skrattar och säger att "Det är ingen idé att jag pratar med er för det finns ändå inget att prata om!". Känns bra!
Vi provade på ett till bad idag, det gick ju inte så bra förra gången med kallsup och allt... Men idag skrek han i alla fall inte, men han såg väldigt bekymrad ut så det är svårt att säga om han tyckte om det eller inte.
Lilla gullepluttisen!
Nu ska jag gå och se om Jocke har somnat där borta i fotöljen med Vilhelm, man sover väldigt bra med en varm bäbis på magen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar