Två månader

Idag fyller Vilhelm två månader! Tänk att det redan gått två månader sedan jag låg där på förlossningen och inte förstod någonting och undrade varför värkarna inte avtog trots Bricanyldroppet. Och fortfarande har jag inte kunnat klarat av att tänka på det tillräckligt länge för att få ihop någon typ av förlossningsberättelse, snart kommer jag ha glömt hur det gick till.

Egentligen skulle ha ju inte ha kommit förens om två veckor, jag undrar hur stor jag hade varit om allt gått enligt planerna?

Morgonmys i soffan:

Idag fick det bli tjejkläder - rosa byxor och en body med små rosa kaniner. Det är bäst att passa på innan han blir så stor att han själv vill bestämma vad han ska ha på sig. Men han är ju så söt i rosa!

Mössan skvallrar om att vi var på väg ut på promenad. En nackdel med nya badrummet är att badrumsspegeln är så stor att man ser sina lår i den. Jag fick syn på mina lår häromdagen och det var skrämmande.... Det har satt sina spår att sitta instängd och orörlig på sjukhuset i fem veckor! Hela jag har blivit en lussebulledeg. Därför måste jag gå ut med vagnen varje dag, idag blev det en timmes promenad och jag hade alldeles för mycket kläder på mig, jag var helt svettig efter alla uppförsbackar.

Det är inte bara Vilhelm som är söt:

Ludde är ganska söt han också!

Nu vill Vilhelm ha mat igen - det finns ingen botten i denna unge. Eller jo, det finns en botten. Han äter tills han kräks sedan vill han ha mer på en gång. Idag kräktes han samtidigt som han åt och det verkade inte störa honom, men det störde mig så jag fick ta mitt moderliga ansvar och lägga undan maten en stund.

Imorgon är det dags för vägning, det kanske är den han försöker äta upp sig inför!