Jag har blivit mer tant än vad jag trodde någonsn skulle vara möjligt - jag har börjat använda stödstrumpor på jobbet. Jag skäms. Men jag måste motvilligt erkänna att mina ben kändes mycket gladare i slutet av dagen än de brukar göra, så jag får väl ge både mamma och egenvårdstanterna på jobbet rätt...
Jag har upptäckt vad jag tror kommer bli en av de jobbigare saker med den här graviditeten - att äta mer än jag behöver. Jag har alltid trott att det ska komma naturligt och att man helt automatiskt ska sluta tänka på sig själv och bli helt uppslukad av den lilla parasiten (som en föreläsare kallade ett växande foster...) och dennes behov. Så känner inte jag. Jag vill inte äta så att jag mår illa bara för att gå upp i vikt! Idag gjorde jag ett försök och åt en chokladkaka efter middagen (måste ha kalorier!), men det känns inte så speciellt bra... Varför kan man inte gå upp i vikt av att äta vattenmelon och varför går jag ner flera kilo i vikt när jag äter som vanligt? Kan det inte bli den 14:e november snart så jag slipper bekymra mig mer över det här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar