Undrar om det är därför mina byxor snart inte går att knäppa? Det enda jag vill ha i julklapp är ett gymkort!Idag var det dags att åka vidare mot Lone Pine, men vi började med att ta oss en titt på Lake Tahoe i dagsljus:
Vädret var mycket behagligare idag, kändes som en tidig aprildag, så allt jag sa igår om att jag inte vill åka på fjällsemester gäller inte längre. Så länge vi inte åker när det är jättekallt...På väg ut ur South Lake Tahoe hittade vi detta:
Pappas eget café!Vi fick en otrevlig överraskning när vi svängde in på vägen söderut - den vägen vi skulle ta var avstängd! Men suck... (note to American readers: not "men suck" but "oh no". The winter is to blame, not the male population...)
Istället fick vi ta en omväg in i Nevada och sedan tillbaka till Californien igen, här är precis på gränsen mellan staterna:
När vi väl kom in i Nevada ångrade vi oss inte - det var verkligen jättefint! Och vi har ändrat våra planer igen, idag bestämde vi oss för att flytta till Nevada och bo på en farm. Tänk att få vakna upp till den här utsikten varje dag!
....och att äta på McDonalds med snöiga berg i bakgrunden. Här nere i dalen var det nästan 20 grader, men så fort man kom upp lite på berget igen blev det mycket kallare på en gång.
Dåligt väder högre upp bergen....
Brant! 6% lutning, på 8 miles åkte vi från 8000 feets höjd till 4000 feet, det gjorde ont i öronen!
Det här ser ju faktiskt ut som när vi åkte kustvägen, förutom att det är snöiga berg istället för hav... Men den här vägen kändes mycket säkrare, det fanns till och med vägräcken ju!
Topaz lake. Här var det kallt och regnigt och framför allt blåsigt! Det var bara att springa ut, ta en bild och in i bilen igen innan vi blåste bort... 30 sekunders fikapaus!
Vi åkte precis på gränsen till Yosemite national park en stor del av vägen, men den här tiden på året är den till största delen avstängd på grund av snön.
Men mycket fint fanns det att titta på längs vägen och det var intressant att se hur naturen förändrades medan vi åkte upp- och nedför bergen - från snö till septemberväder och gräs!
Här är solnedgång över Lone Pine, den lilla staden vi bor i inatt:
Staden syns inte, men den finns där borta vid bergen!USA´s högsta berg, Mount Whitney, utsikten från vårt hotell!
Och en tjurfarm ser vi också...Och vi är verkligen helt förundrade över allt vi får se längs vägen, allt är så fint! Vi är så glada över att ha gjort den här resan!
Nu ska vi ut på stan (population 2000.... en jättestad) och se vad den har att erbjuda middagsmässigt!
Just ja, på tal om små städer - igår åkte vi genom staden Strawberry med population 10 personer....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar