Fisken simmar i tvättmaskinen

Just nu undrar jag varför Vilhelms badfiskar ligger och simmar med kläderna i tvättmaskinen. Kanske därför:

 

Och inte förstod jag vad han menade när han pekade exalterat på tvättmaskinen, han försökte väl berätta att det låg en fisk där som jag borde ta ut innan jag körde igång tvätten... Vi får se om den överlever centrifugeringen.

 

Det blev inget Tuna Park igår, det blev ett besök hos mormor och moster istället. Fast det blev ganska bra också, vi gick till outleten och handlade lite bra saker.

Jag hörde att de ska lägga ner till nyår - synd när de har så mycket roliga barnsaker.

Men idag blir det i alla fall Tuna Park, om det så blir det sista jag gör!

Otacksamma fåglar

Här går man och köper fågelmat och fågelbord för nästan 700:- och vad får man för det? Jo de otacksamma fåglarna skiter ner hela underredet till Vilhelms vagn. Fast vi kanske får skylla oss själva som satte upp talgbollarna på altanen.... Vilhelm tycker i alla fall att det är väldigt spännande med fåglarna utanför fönstret så vi kanske får ta och hitta på något annat bra ställe att ställa vagnen. 

 

Jag börjar tro att Vilhelm tycker att jag äter för onyttigt, igår kväll plockade han upp spån ur marsvinens bur och försökte stoppa det i min mun. Hur ska jag tolka det? Men det är ju i alla fall snällt att han vill mata mig precis som vi matar honom, även om det kanske inte är spån vi ger honom. Var det en pik mot min linsgryta kanske....?

 

"Skjutsa mig mamma!". Lilla latmasken vill inte gå själv och löste det så här:

Jag sitter och funderar på om jag och lilla tokplutten ska ta en tur till Tuna Park när han vaknar, att det ska vara så svårt att bestämma sig även när det gäller en så enkel sak. Jag behöver en varm tröja och Vilhelm behöver massor med bodys i storlek 80. Han har bara en enda body i den storleken och med den farten han växer så är 74:orna snart för små! Jag får fundera lite till, vissa val ska inte stressas fram.

Vintertid

Den här morgonen har vi redan hunnit med att omorganisera garderoben, göra rent ugnen, diska och plocka och greja. Den person som kom på det här med vintertid hade nog inga barn. Men jag är inte helt nöjd med ugnen, den luktar fortfarande konstigt, vad kan man göra om det inte räcker med en ordentlig rengöring? Hemmafrubekymmer...

 

Vilhelm passade på att laga bilen:

 

Hans älskade "Aummm". Aumm = bil.

Nu har vi ett staket! I alla fall ett halvt staket, det blev mörkt så snabbt så att bara hälften blev uppsatt igår. När vi var och tittade på det här huset första gången var jag i vecka 8 och vi sa på en gång att om vi köper det så måste vi sätta upp ett staket ut mot vägen det första vi gör. Sedan blev det inte så. Tapetsering och jobb och avdelning 69 kom i vägen första året. Men i år fanns det faktiskt ingen ursäkt eller bra anledning till att vi inte satte upp ett staket på semestern. Vi är bara väldigt tröga i starten ibland. Nu blev det tokbråttom när vi insåg att vintern var på väg... Trögt. Bråttom.

 

Vi hittade inte bara ett staket på K-Rauta utan vi hittade en nattlampa till Vilhelm också:

Fast den var lite för rolig för att han skulle kunna sova med den tänd. Han kunde inte koncentrera sig på att somna när den stod på byrån och lyste så fint.

 

Det lila i burkarna är "Risifrutti" - risgrynsgröt med vinbär/hallon/blåbärssylt. Ganska fin färg!

Spring i benen

Bambi äter igen! Visserligen går det långsamt och han äter bara lite i taget, men han äter i alla fall. Nu kan jag slappna av lite, lite grann.

 

Idag har jag jobbat halva dagen och jag känner mig helt slutkörd. Är det verkligen så här jobbigt att jobba eller är jag bara ovan?

 

Efter jobbet mötte jag upp Jocke och Vilhelm i Köping för att vi skulle köpa ett staket - Vilhelm kommer ju hinna lära sig gå innan vintern är slut och då kommer han garanterat att springa ut på vägen vid första bästa obevakade tillfälle. Men det fanns minsann inga staket i Köping. Vi ska försöka med Eskilstuna imorgon.

 

Vi försökte ta kort på Vilhelms kanintofflor, men korten blev väl lite sådär:

 

Man ser i alla fall att han inte kan vara stilla i två sekunder.

Han går inte med gåvagnen längre, han springer! Samma sak är det när man håller honom i händerna - han går inte, han springer så fort han kan och den som håller honom i händerna får springa efter så fort det går. Springer man inte tillräckligt snabbt bakom honom hoppar han och sprattlar. Varför ska man gå när man kan springa?

Till slut blev det några kort på tofflorna, men det var inte lätt....

Nu vet jag inte om jag ska ta ett glas vin eller en kopp te.

 

Återanvändning

Vilhelm och jag har varit på en liten loppistur och jag kan bara konstatera att kungsörarna verkar ha blivit väldigt bra på att återanvända saker. Först åkte vi till second handen som driver barnhemmet i Lettland för att lämna in julklapparna jag plockat ihop och där var det så fullt på parkeringen så att vi fick vänta på att en bil skulle åka innan vi fick plats. Kön till kassan var också jättelång så jag lämnade in mina påsar i caféet istället. Tur att jag inte hade några kontater med mig för den där kön hade jag inte velat stå i med en niokilosbebis på armen.

 

Sedan åkte vi vidare till Rödmyran för att se om de hade några bra halkstrumpor på lager. Där var det också fullt med folk, både de som handlade och de som lämnade in saker. Har folk inga jobb att vara på klockan 14.00 en helt vanlig vardag? Men det är i alla fall bra att de här affärerna har mycket kunder, överskottet går till bra ändamål på båda ställena. Det här blev det till Vilhelm:

 

Förutom halkstrumpor i massor blev det två par byxor från Polarn och Pyret för 20 kronor styck! De borde börja ta mer betalt för märkeskläderna... Och ett muminlakan som jag tittat på sedan i våras men inte kunnat bestämma mig för om jag skulle köpa eller inte.

Glad Vilhelm:

Bus, bus, bus hela dagen

Varför ligger nyckeln till Vilhelms byrå inuti leksaken?

 

Därför:

Av precis samma anledning som att nappen ligger instoppad i hissen på Vilhelms garage och att fjärrkontrollen ligger hos marsvinen.

 

Igår var Vilhelm och jag på kyrkans barntimmar. Ingen av dem jag brukar hänga med när Vilhelm leker med alla barn och roliga leksaker var där så det var bara att ta och skapa sig några nya kontaker, och det är ju verkligen inga problam när man har ett barn med sig. Speciellt inte ett barn som ler åt alla, då kan man till och med få nya kompisar när man handlar på ICA. I alla fall så träffade jag en tjej som också var född i vecka 29. Jag ville överösa henna med frågor om hur det gått för henne i skolan, om hon haft koncentrationsproblem eller andra problem eller men från sin tidiga födsel. Men sånt frågar man ju inte folk man känt i två minuter....

 

 

Det är kallt idag!

Bada, äta, sova

Lite bilder fram måndagens babysim (jag får be om ursäkt för min bleka kropp - det är konsekvensen av att det regnade hela semestern....)

 

Trööööött bebis:

Tänder!

Oreda

Så här brukar det inte se ut hemma hos oss:

 

....inte så här heller:

Varför? Därför:

När han drog ner en blomkruka i golvet blev jag för arg för att ta kort på förödelsen. Det är tur för Vilhelm att han är så söt så att man inte kan vara arg på honom någon längre stund. Nu när han sover är han extra söt.

 

Jag lugnade ner mig med att göra ett hjärta till min hjärtan på tråd-blomma:

Bambis klippning av tänder gick bra, han vaknade ur narkosen som han skulle. Men han är inte sig själv längre, han vill fortfarande inte äta och sitter bara hopkurad i ett hörn, inte ens en titt på Dolly fick honom på bättre humör (sorry Dolly att jag använder dig som upp-piggande medel....). Vi får se hur det går, men han kan ju som sagt vara äldre än vi tror.

Aj!

Någon frivillig som vill ta hand om en ettåring med full fart i benen medan jag ligger i soffan och vilar? Min fot har ju varit helt okej de senaste dagarna men inatt vaknade jag klockan två av en ny typ av smärta, inte i foten utan i hälsenan. Varför? Sedan gick det inte att somna om för att det gjorde så ont. När jag ringde till vårdcentralen sa de till mig att vila och ha foten högt - alltså ligga i soffan och sova. Lycka till med det. Jag gjorde ett försök att sitta i soffan och då klättrade Vilhelm upp på marsvinens hus och ställde sig där med stöd av soffan så det var bara att ignorera att foten inte går att stödja på och gå dit och plocka ner honom.

 

Nu äter han plättar med grädde och sylt:

 

Efter att tallriken hamnade på golvet får han äta direkt från bordet istället.

Hjälpsam

Om någon undrar varför jag smyger omkring i trädgården med en ficklampa klockan 23.30 så är det inte för att jag blivit tokig utan det är för att jag plockar gräs till stackars Bambi. Vad jag längtar tills imorgon så att tänderna kan bli fixade!

 

Nu på förmiddagen har jag och Vilhelm tvättat. Vilhelm "hjälpte till" som vanligt - han hjälpte till att sortera tvätten genom att ta upp ur tvätten ur tvättkorgen och provsmaka den innan han slängde den på golvet. Sedan hjälpte han till att plocka ur det jag försökte plocka in i maskinen, slänga tvättmedelsflaskan på golvet och allt annan i det förbjudna skåpet med lås (tvättmedel, städmedel, marsvinsmedicin och annat som inte är lämpligt för Vilhelm att leka med). När tvätten var färdig hjälpte han till med att lägga tillbaka i tvättmaskinen det jag precis plockat ur och till sist hjälpte han mig att plocka ner den nyss upphängda tvätten pch lägga i marsvinens bur.

 

Ja, ja, han försökte ju i alla fall hjälpa till. Fast saker och ting tar ungefär 100 gånger längre tid när man har ett barn. Tur att jag har fram till den första mars på mig att bli färdig.

Spatzieren gehen

Vilhelm och Minnie på spatsertur:

 

Vad är bra med det här stället egentligen?

Vilhelm tyckte det var så roligt på husmässan så att han fick ett anfall av bebisilska när vi skulle gå därifrån. Eller kan det ha varit för att vi klädde på honom ytterkläderna och satte honom i vagnen?  Glad Vilhelm fikar:

 

Vi fick i alla fall några bra idéer. Kungsörs kommun var där och informerade om nya tomter och lite annat så jag passade på att fråga varför man ska bo i Kungsör när man lika gärna kan bo någon annanstans och hon jag pratade med hade så många bra saker att säga om Kungsör så att jag nästan blev övertygad om att det är ett bra ställe för Vilhelm att växa upp. Vi får se. Lite mer övertalning krävs för att jag ska vilja stanna.

 

Idag var det släktträff i badhuset - min faster hade hyrt det några timmar under eftermiddagen. Vilhelm tyckte det var roligt att träffa sysslingarna!

....och att det var roligt att fika:

Och så klart så var det ju roligt att plaska och stänka. Säger man "Plaska!" så sparkar han med benen, han förstår så mycket mer än vi tror!

 

Hemma igen var han lite snäll och tog med Minnie på en rundtur i huset:

Ända tills pappa tog fram borrmaskinen för att sätta upp en spegel i hallen. Alla maskiner är spännande!

....och borrmaskinslådan kan användas som gåvagn:

Nu blir det lite te.

Roligt batteribyte

Det gick som jag trodde hos veterinären - tänderna måste klippas. Det fanns ingen tid förens på tisdag så det är bara att fortsätta mata med spruta var tredje timme.

 

Medan jag och Bambi var hos veterinären åkte Jocke och Vilhelm och hjälpte farmor med bilen. Men vi var fårdiga hos veterinären långt innan bilbatteriet var bytt så vi blev hämtade och fick följa med till verkstaden. Jätteroligt. Men det roliga med verkstaden är att den ligger precis bredvid en second hand-affär så Vilhelm och jag gick in dit istället, efter att ha tittat lite närmre på bilarna och lastbilarna såklart. Där hittade jag det här:

 

Gullig overall som han hinner växa i till våren och ett par fodrade byxor. Iband är det roligt att byta bilbatteri!

 

Vilhelm mår lite bättre nu och det gör faktiskt jag också.

Imorgon åker vi till Eskilstuna på bomässa!

Oförändrat sjukt

Vi fortsätter på samma sätt. Sjuk, men sjukt pigg, Vilhelm:

 

Sjuk, inte ett dugg pigg, Bambi:

Han ska ha näringsgröt var tredje timme. Det är ju precis som att ha en bebis igen. Men om en timme åker vi till veterinären. Det är lite lurigt med Bambi, han kommer från ett djurhem som tagit han om 62 djur från en djursamlare så ingen vet riktigt hur gammal han är. Djurhemmet uppskattade att han var ungefär ett år när de hittade honom så då ska han vara runt 5.5 år nu, men han kan ju lika gärna vara mycket äldre. Vi får se hur det går, jag litar helt och fullt på min veterinär, han är jätteduktig med marsvinen. Han verkar vara jätteduktig med alla djur - han var med som "expertkommentator" i Kalla Fakta-programmet om Parken Zoo. Dessutom är han för tidigt född, han berättade det förra året när jag ringde från BB och sa att jag nog inte kunde komma in och klippa tänderna på marsvinet Anders efterföljande dag. Är han för tidigt född så måste jag ju tycka om honom!

 

Jag är också sjukt sjuk - inte lika snorig längre men svag och yr i hela kroppen.

Tack Facebook

Här har vi sjukstuga. Vilhelm är sjuk, jag är sjuk, marsvinet Bambi är sjuk. Värst är det för Bambi, helt plötsligt har han blivit jättesmal och kan inte äta, jag tror det kan bero på kindtänderna. Jag ska ringa veterinären direkt imorgon men tills dess blir det näringsdryck var tredje timme.

 

Vilhelm och jag är tokförkylda. Men Vilhelm är glad ändå:

 

Jag försökte få honom att sitta still och ta det lungt en liten stund genom att sätta honom framför Barnkanalen, men han förstår inte det roliga med TV. Han satt still i mitt knä i två minuter sedan kände jag hur det började rycka i hans ben mer och mer tills han till slut skrek och vred sig ner på golvet. Vilhelm förstår inte att mamma behöver vila!

Medan Vilhelm sov en tretimmarslur kollade jag lite viktiga saker på datan. Facebook. Där lärde jag mig två saker:

1. I Facebookgruppen "Vi som lagar egen barnmat": Att göra kycklinglasagne med morot, banan och curry. Det luktade jättegott och Vilhelm smaskade i sig det så det var tydligen gott också.

2. I Facebookgruppen för prematurföräldrar: Mitt kejsarsnitt var inte ett akutsnitt, det var ett urakut katastrofsnitt. Jag kommer ihåg att jag hörde ordet "Urakut" innan jag somnade ("Vi hinner inte sterilisera, det är urakut!"), men "katastrofsnitt" låter ju värre än jag trodde. Och sånt här ska man behöva lära sig från Facebook. Lite kommunikation från sjukhuspersonalens sida skulle inte ha skadat. Eller lite framförhållning för den delen. När de såg att Tractocilen inte fungerade kunde de ju faktiskt ha planerat ett akutsnitt eftersom de visste att han låg åt fel håll och att det inte gick att stoppa. Vad är det för fel på sjukhuspersonal egentligen?

 

Nu ska jag ge Bambi lite näringsdryck.

Problem

Vilhelm och jag har varsitt problem. Vilhelms problem stavas S-N-O-R och mitt stavas T-J-O-C-K-I-S. Att jag dessutom har en ond fot och att solen skiner gör inte saken bättre, jag kan inte gå ut och motionera bort magen i det fina vädret med min dåliga fot så då kan det ju lika gärna regna.

 

Så vad ska jag och min snoriga son hitta på inomhus hela dagen? Vi har tvättat och lekt med bilarna och pratat med Minnie och sedan la sig Vilhelm och sov. Men innan han somnade plockade vi ihop en liten hög saker jag ska ge till en organisation här i Kungsör som driver ett barnhem i Lettland. De annonserade i tidningen om att de behöver bland annat hygienprodukter så jag tog en titt i skåp och lådor och hittade det här som jag tror att någn annan kan ha större nytta av än vad jag har:

 

Vi får ju gratisprodukter, produkter som ska in i sortimentet, produkter som ska ur ur sortimentet, produkter med kort hållbarhet, annat som inte kan säljas och ännu mer saker. Saker, saker, saker hela tiden. Det finns inte en chans att hinna använda allt. Jag ska höra efter om de behöver sånt här under resten av året också, det är ju inte bara till jul man behöver duscha, det är ju så dumt att kasta saker det inte är något fel på bara för att man inte får plats med mer i skåpet.

 

Nu ska jag googla GI och se om det kan vara bot mot en tjock mage och dallriga lår.

Dagens bebislunch

....blev linsgryta med sötpotatis, potatis och vitlök:

 

 

Vilhelm åt med god aptit trots den tråkiga färgen. Han äter ju allt! Vad jag än hittar på för konstigheter så äter han det. Jag får skylla mig själv som fått några vitlöksrapar i ansiktet under eftermiddagen.

Till middag plockade han i sig en pannkaka och massor av ärtor alldeles själv.

På babysimmet provade Vilhelm nya handduken från Mallorca:

Det fick klart godkänt.

Babysimma lite:

Idag tränade vi (Vilhelm) på vändningar från mage till rygg. Han är så duktig! Han har inga problem med att få vatten hällt över huvudet eller ligga på rygg och slappna av. Fast just idag ville han inte slappna av, han har varit lite snorig, men ingen feber, så han kände sig kanske inte så pigg och alert som han brukar göra i badet. Imorgon stannar vi hemma och tar det lungt.

 

"Hallå, är det någon hemma?" 

Skadad big time

Jobbet kommer bli min död. Igår kväll gick jag över parkeringen mot min bil som stod allra längst bort eftersom jag suger på att parkera och inte ville köra sönder Jockes bil, eller någon annas bil heller. Och helt plötsigt när jag gick där, minding my own business, snubblade jag på något osynligt hinder. Jag fattar inte vad det var, jag såg inget och det fanns inget men helt plötsligt hade foten vikt sig och jag satt där på marken med uppskrapade händer och en ond axel och ankel. Men som alltid när man ramlar på ett offentligt ställe (tur att parkeringen var folktom, annars hade det varit pinsamt...) hoppade jag upp och låtsades som ingenting. Inga problem! Tills jag kom hem och skulle ur bilen - jag kunde inte gå! Jag fick ringa till Jocke så att han kunde komma ut och hjälpa mig in eftersom det inte gick att stödja på foten överhuvudtaget. Igår hade han inte bara en bebis att ta hand om...

 

Imorse kunde jag fortfarande inte stå på foten, men jag ville inte gå miste om all OB man får när man jobbar helg så jag lånade mammas automatväxlade bil, som jag fick hoppa på ett ben till, och köpte ett skitdyrt fotledsstöd när jag kom till jobbet så att jag i alla fall kunde gå de få metrarna mellan datan och medicinhyllan. Som tur var hade vi inte så många kunder idag. Och jag hade väldigt förstående kollegor så jag behövde bara sitta vid min data och se upptagen ut istället för att hjälpa till i egenvåden.

 

Undrar hur det går att ta hand om Vilhelm själv imorgon med bara ett fungerande ben?

 

Vilhelm var hos farmor igår:

 

....och hos mormor idag:

Fullt upp!

Imorse väckte han oss med ett "Titta!", ett helt klart och tydligt "Titta!" medan han stolt höll upp sin strumpa för att visa oss. Igår på mammaträningen sa han också "Titta!" men då var det ett intressant staket han ville att jag skulle ta en närmare titt på. Allt är spännande i Vilhelms värld!

Var är örat?

Bara för att påminna alla igen - jag har helt utan tvekan det intelligentaste barnet någonsin! När man frågan Vilhelm "Var är örat?" drar han i sina öron. Det kommer bli något stort av honom. Doktor kanske? Är man doktor är det ju bra att veta var öronen sitter. Nu jobbar vi vidare på "Vär är näsan?" och "Var är foten?" och kanske "Kan du klappa lilla magen?".

 

Som ni kanske märker (från "Klappa lilla magen"...) har vi varit på Klapp och Klang i Köping idag och eftersom Jocke jobbade eftermiddag följde han också med. Vilhelm har inte tålamod att sitta stilla i mer än fem sekunder i taget men han tycker om att krypa runt i kyrkan och titta på lamporna och fönstren och de andra barnen och när han fick en boll att skaka på till en av sångerna satt han faktiskt stilla nästan hela sången. Annars satt Jocke och jag och sjöng själva största delen av tiden....

 

Vi träffade lilla Elmas mamma där och blev hembjudna till dem på lunch och Vilhelm åt nästan en hel ettårsburk moussaka, jag som bara brukar ge Vilhelm en halv, nu måste jag börja öka hans portioner! Han kommer väga minst 10 kilo vid nästa bvc-besök. Kanske 24 kilo om han får lite större portioner efterrätt också.

 

Gissa vad Vilhelm har gjort idag? Dammsugit som vanligt. Idag var det marsvinsburarna som behövde städas:

 

"Nej, nu har jag inte tid längre, jag måste städa vidare...."

"......spegeln måste putsas!"

Vilhelm drog ner sin spegel från väggen och gick in i duschen och hämtade skrapan. Var får han allt ifrån? Är det för att jag putsade fönstren med honom i bärsjalen förra året? Jag har skadat honom för livet.

Nu är mormor och morfar hemma från semestern. De hade med sig lite presenter till Vilhelm:

 

Ett förkläde till pepparkaksbaket, en handduk till babysimmet, en haklapp som han inte ska fläcka ner med banan och en t-shirt till semesterresan.

 

Imorgon ska jag jobba för första gången på 1.5 månad. Hoppas att datasystemet inte har genomgått några stora förändringar, jag ska ju jobba ensam. Erikslund, here I come!

 

Nu ska jag ladda upp för morgondagens mammaträning med lite popcorn. Eller choklad?